Förordning (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik SFS nr: 2022:1826 Departement/myndighet: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL Utfärdad: 2022-12-22 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026

§§. Förordning (2024:1204). Stöd för projekt och investeringar samt startstöd och sektorsstöd Var ansökan ska lämnas in 4 § En ansökan om investeringsstöd, projektstöd, startstöd eller stöd till biodlingssektorn, eller om utbetalning av sådana stöd, ska lämnas in till den myndighet som enligt 5- 9 §§ ska pröva ansökan. Detsamma gäller en ansökan om godkännande av ett operativt program för en producentorganisation inom frukt- och grönsakssektorn eller om utbetalning av stöd till en sådan organisation. Förordning (2023:517). Vilken myndighet prövar ansökan 5 § Länsstyrelserna prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 9 kap. om inte något annat följer av 7-9 §§. En ansökan ska prövas av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av den verksamhet som ansökan gäller bedrivs eller ska bedrivas. 6 § Jordbruksverket prövar ansökningar om

1. stöd och utbetalning av stöd enligt 6 kap., och
2. godkännande av operativa program för producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) 2021/
3. Förordning (2023:517). 7 § Jordbruksverket prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 9 kap. 38 och 48 §§. Jordbruksverket prövar även ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 9 kap. 43 och 63 §§ i ärenden där det med hänsyn till åtgärdernas omfattning, karaktär eller av administrativa skäl är lämpligt att prövningen sker samlat. Förordning (2023:952). 8 § Skogsstyrelsen prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 9 kap. 63 § inom hållbart skogsbruk, om inte något annat följer av 7 § andra stycket. 9 § Sametinget prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd när det gäller stöd till rennäringsföretag och annan verksamhet med anknytning till renskötsel eller annat samiskt näringsliv enligt 9 kap. 14, 24, 38 a, 43, 63 och 67 §§, om inte något annat följer av 7 § andra stycket. Förordning (2023:952). Urvalsförfarande 10 § Den handläggande myndigheten ska prioritera ansökningar om de stöd som anges i 9 kap. 1 § enligt ett urvalsförfarande och i enlighet med urvalskriterier som fastställs av Jordbruksverket. Detta gäller dock inte stöd enligt 9 kap. 39 och 55 §§. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förfarandet och om urvalskriterier för prioritering av ansökningar om stöd. Stöd för lokalt ledd utveckling genom Leader 11 § Förslag till lokalt ledda utvecklingsstrategier och leaderområden ska lämnas in till Jordbruksverket. Bestämmelser om sådana strategier finns i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/
4. Jordbruksverket fattar beslut om förslaget till den lokalt ledda utvecklingsstrategin och leaderområdet. 12 § En ansökan om stöd för lokalt ledd utveckling genom Leader ska lämnas in till Jordbruksverket och registreras i Jordbruksverkets it-system. En ansökan om utbetalning av stöd för lokalt ledd utveckling genom Leader ska lämnas in till Jordbruksverket. 13 § Beslut om urval av insatser enligt 9 kap. 55 § fattas av styrelsen för den lokala aktionsgruppen. Styrelsen ska även fatta beslut om stödbeloppet inom de ramar som anges i 9 kap. 56-59 §§. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om urvalsförfarandet. 14 § Den lokala aktionsgruppens beslut om val av en insats ska lämnas till Jordbruksverket för vidare prövning enligt 16 § första stycket. Ett beslut som innebär att en insats inte ska få stöd ska meddelas den som sökt stödet. 15 § Vid den lokala aktionsgruppens handläggning av stödärenden tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900): - 5 § om lojalitet, objektivitet och proportionalitet, - 10 § om partsinsyn, - 16-18 §§ om jäv, - 23 § om utredningsansvar, - 24 § om när uppgifter får lämnas muntligt, - 25 § om kommunikation, - 31 § om dokumentation av beslut, - 32 § om motivering av beslut, samt - 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och om hur ett överklagande går till. 16 § Jordbruksverket fattar beslut om huruvida en insats enligt 9 kap. 60 § första stycket 2 som styrelsen för den lokala aktionsgruppen har valt ut och prioriterat enligt de lokala urvalskriterierna ska få stöd efter en prövning av om insatsen är förenlig med EU:s regelverk, denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning. Jordbruksverket får i beslutet meddela villkor för stödet. Jordbruksverket prövar ansökan om stöd enligt 9 kap. 60 § första stycket 1 och
5. Jordbruksverket prövar ansökan om utbetalning av stöd för lokalt ledd utveckling genom Leader och betalar ut stödet. Gemensamma bestämmelser om stöd Ansökan om stöd 17 § En ansökan om stöd ska vara skriftlig och innehålla de handlingar och uppgifter som den handläggande myndigheten behöver för att kunna pröva ansökan. Rättelse och ändring av uppenbara fel 18 § Den som ansöker om stöd enligt 5-9 kap. och om utbetalning av sådant stöd får när som helst på eget initiativ rätta uppenbara fel i ansökan om den handläggande myndigheten godtar det. För att ett fel ska vara uppenbart krävs att den handläggande myndigheten kan upptäcka felet med stöd av de uppgifter som lämnas i ansökan. Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om vad som är ett uppenbart fel. Förordning (2023:952). Återkallelse av ansökan 19 § En ansökan om stöd enligt 5, 7 eller 8 kap. får återkallas helt eller delvis av stödmottagaren under de förutsättningar som anges i artikel 7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/
6. Om uppgifter om ett djur som omfattas av en ansökan redan har anmälts till den handläggande myndigheten får en anmälan till djurdatabasen om att samma djur har lämnat jordbruksföretaget ersätta en skriftlig återkallelse. En ansökan om stöd eller utbetalning av stöd enligt 6 eller 9 kap. får när som helst återkallas helt eller delvis av stödmottagaren. Detta gäller dock inte om
7. myndigheten har underrättat stödmottagaren om att den avser att genomföra en kontroll på plats,
8. myndigheten vid kontrollen konstaterar att det finns felaktigheter i förhållande till de uppgifter som stödmottagaren lämnat i ansökan, och
9. återkallelsen gäller den del av ansökan som felaktigheten avser. En ansökan om stöd eller utbetalning av stöd enligt 6 eller 9 kap. får inte heller återkallas om myndigheten har underrättat stödmottagaren om att det finns felaktigheter i den del av ansökan som återkallelsen avser. 20 § En återkallelse ska vara skriftlig. Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om återkallelse av ansökan. Överflyttning av ansökan 21 § Regeringen får besluta att en ansökan ska prövas av en annan länsstyrelse än den länsstyrelse som enligt 2 eller 6 §§ ska pröva ansökan, om det finns risk för att prövningen annars fördröjs på ett sådant sätt att det påverkar Jordbruksverkets möjligheter att betala ut stödet. Beräkning av arealbaserade stöd 22 § Följande stöd ska beräknas enligt 23-25 b §§ : - grundläggande inkomststöd för hållbarhet enligt 5 kap. 5 §, - kompletterande omfördelningsinkomststöd enligt 5 kap. 7 §, - kompletterande inkomststöd till unga jordbrukare enligt 5 kap. 8 §, - stöd för ekologisk produktion enligt 5 kap. 14 §, - stöd för odling av mellangröda och fånggröda och för vårbearbetning enligt 5 kap. 20 §, - stöd för precisionsjordbruk enligt 5 kap. 24, - stöd för blommande åker och fältkant enligt 5 kap. 28 a §, - stöd för vallodling enligt 5 kap. 28 b §, - stöd för skötsel av betesmarker och slåtterängar enligt 7 kap. 12 §, - stöd för fäbodar enligt 7 kap. 16 §, - stöd för skötsel av våtmarker och dammar enligt 7 kap. 19 §, - stöd för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner enligt 7 kap. 20 §, och - kompensationsstöd för bergsområden och områden med naturliga begränsningar enligt 8 kap. Förordning (2025:845). 23 § Beräkningen av stödet ska ske på grundval av den areal som har angetts i ansökan om stöd. Om en ansökan omfattar arealer som berättigar till olika stödbelopp per hektar ska stödet beräknas i grupper som ställs samman av de i ansökan angivna arealer som berättigar till stöd med samma belopp. När det gäller stöd enligt 8 kap. ska genomsnittsvärdena för respektive areal i ansökan beaktas vid beräkningen. 23 a § När det gäller stöd enligt 5 kap. 28 a § ska beräkningen av den största tillåtna arealen ske på grundval av den totala areal åkermark som är registrerad i Jordbruksverkets it-system på det sista tillåtna datumet för att lägga till ny mark. Förordning (2025:1322). 24 § När det gäller en ansökan om stöd enligt 5 kap. 7 eller 8 § där arealen i en grupp enligt 23 § andra stycket är större än den areal som har angetts i ansökan, ska den areal som angetts i ansökan användas för beräkning av stödet. 25 § Om skillnaden mellan den areal som stöd har sökts för och arealen i en grupp enligt 23 § andra stycket inte överstiger 0,10 hektar ska den areal som har angetts i ansökan användas för beräkning av stödet. 25 a § Om sökanden inte återkallar eller ändrar en ansökan om arealbaserat stöd eller inte kan visa att villkoren för stödet är uppfyllda i enlighet med artikel 7.2 eller artikel 10.8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173, ska stödet beräknas på grundval av den areal som har angetts i ansökan minskad med den areal som berörs av bristande efterlevnad av stödvillkoren. Om den bristande efterlevnaden avser stödspecifika skötselvillkor ska i stället villkorsavdrag göras. Förordning (2024:1204). 25 b § Om bristande efterlevnad av villkoren för stödet enligt 25 a § konstateras enbart genom analys från arealövervakningssystemet, ska den bristande efterlevnaden avse hela jordbruksskiften. Förordning (2024:1204). Upplysning i beslut om stöd 26 § Ett beslut om stöd ska innehålla en upplysning om innehållet i 33 §. Force majeure och exceptionella omständigheter 27 § En stödmottagare som vill åberopa force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 ska anmäla det skriftligt till den handläggande myndigheten eller, om anmälan avser uppfyllande av grundvillkor enligt 4 kap. i fråga om stöd enligt 7 kap. 13,

§§, till länsstyrelsen. Anmälan ska ha kommit in inom 15 arbetsdagar från den tidpunkt då stödmottagaren haft möjlighet att lämna in anmälan. Förordning (2024:1204). 28 § Om en stödmottagare inte har kunnat uppfylla villkoren för stöd enligt 5, 7 eller 8 kap. på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter ska han eller hon ändå ha rätt till stöd för den areal eller de djur som berättigade till stöd vid tidpunkten för den händelse som utgjorde force majeure eller då de exceptionella omständigheterna inträffade. Om stödmottagarens möjligheter att fortsätta uppfylla villkoren för åtagandet påverkats ska åtagandet anpassas efter omständigheterna. 29 § Om en stödmottagare inte har kunnat uppfylla villkor i ett beslut om stöd enligt 6 eller 9 kap. på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter ska inga avdrag göras på stödet för de brister som beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. Kontrollvägran 30 § En ansökan om stöd eller utbetalning av stöd ska avslås om stödmottagaren förhindrar genomförandet av en kontroll på plats (kontrollvägran). Detta gäller dock inte om stödmottagarens agerande beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. Om en medlem i eller ett dotterbolag till en producentorganisation inom frukt- och grönsakssektorn förhindrar kontroll på plats av en enskild insats, ska stöd inte betalas ut för den del av ansökan om utbetalning som avser organisationens kostnader för den insatsen. Detta gäller dock inte om medlemmens eller dotterbolagets agerande beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om kontrollvägran. Förordning (2023:517). Förskott 31 § Den myndighet som beslutar om stöd enligt 6 eller 9 kap. får besluta om förskottsutbetalning. Förskottsutbetalning av stöd till biodlingssektorn enligt 6 kap. och stöd enligt 9 kap. får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 250 000 kronor och högst motsvarande den statliga medfinansieringen av stödet. När det gäller stöd enligt 9 kap. 60 § första stycket 3 får förskott trots första stycket lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 500 000 kronor och högst motsvarande den statliga medfinansieringen av stödet. Första stycket gäller inte stöd enligt 9 kap. 24 § i de fall stöd lämnas för en enhetskostnad eller stöd enligt 9 kap. 67 §. Förordning (2023:517). 31 a § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förskottsutbetalning enligt 31 §. Förordning (2023:517). 32 § Förskott får inte lämnas till myndigheter, regioner och kommuner. Utbetalning av stöd 33 § Innan stödet betalas ut ska Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen enligt den handläggande myndighetens beslut är förenlig med EU:s regelverk, denna förordning, föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning och de villkor som gäller för stödet. Om Jordbruksverket anser att förutsättningarna i första stycket inte är uppfyllda, ska Jordbruksverket besluta att inte betala ut stödet. Jordbruksverket ska i sådana fall lämna tillbaka stödärendet till den handläggande myndigheten. Jordbruksverkets beslut innebär att beslutet om utbetalning upphör att gälla. Förordning (2023:336). 34 § Ett stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per åtgärd och stödår och som avser stöd enligt 7 eller 8 kap. ska inte betalas ut. Den handläggande myndigheten får avslå ansökan om, eller häva, åtaganden enligt 7 kap. om åtagandet motsvarar mindre än 1 000 kronor per år. Förordning (2024:659). Översynsklausul 35 § För stöd enligt 7 kap. gäller att åtagandena och insatserna ska anpassas till de obligatoriska normer, krav eller skyldigheter som avses i artikel 70.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. Åtaganden och insatser som varar längre tid än den strategiska planen ska anpassas till den rättsliga ram som gäller för nästa planperiod. Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning enligt i första stycket, ska åtagandet upphöra att gälla. Återbetalning ska inte krävas för den tidsperiod under vilken åtagandet gällde. Ersättningsnivåerna för stöd enligt första stycket får justeras under pågående åtagandeperiod. Bemyndigande om uppgiftsskyldighet 36 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om skyldighet för stödmottagare att 1. lämna de uppgifter som behövs för den utvärdering som avses i 1 kap. 13 §, 2. lämna de uppgifter och underlag som behövs för utbetalning av stöd. Bemyndiganden om ansökan och handläggningen 37 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om 1. inom vilken tid en ansökan ska lämnas in, 2. vad en ansökan ska innehålla, och 3. att en ansökan ska göras elektroniskt och på vilket sätt det ska ske. It-system för ärenden om stöd 38 § Hos Jordbruksverket ska det finnas it-system för 1. elektronisk behandling av uppgifter i ärenden om stöd enligt denna förordning, och 2. lagring av uppgifter om genomförandet av den strategiska planen som krävs för den övervakning och utvärdering som utförs av Jordbruksverket. 39 § Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen ska lämna de uppgifter till it-systemen som behövs för att pröva ett ärende om stöd. En lokal aktionsgrupp som handlägger ärenden om stöd för lokalt ledd utveckling genom Leader ska lämna de uppgifter som tillförs ärendet till it-systemen. 40 § Uppgifter som länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen eller en lokal aktionsgrupp har lämnat till it-systemen ska på begäran lämnas ut till Jordbruksverket. 41 § Jordbruksverket ska 1. på begäran lämna uppgifter till Statskontoret i ärenden om stöd, och 2. på begäran av en lokal aktionsgrupp lämna ut de uppgifter som behövs för gruppens handläggning av stöd. Förordning (2025:1322). 42 § Uppgifter om stödmottagare i Blekinge län som Länsstyrelsen i Skåne län har lämnat till it-systemen ska på begäran lämnas ut till Länsstyrelsen i Blekinge län. 43 § Ett sådant organ som avses i artikel 3.56 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EG) nr 834/2007 ska, på begäran av en länsstyrelse, lämna uppgifter till länsstyrelsen om kontroll och certifiering av ekologisk produktion. Direktåtkomst 44 § Jordbruksverket får ha direktåtkomst till uppgifter som länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen eller en lokal aktionsgrupp har lämnat till it-systemen. 45 § Statskontoret får ha direktåtkomst till uppgifter i ärenden om stöd som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sitt arbete som attesterande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Förordning (2025:1322). 46 § En lokal aktionsgrupp får ha direktåtkomst till uppgifter i ärenden som avser stödinsatser som gruppen ska besluta om enligt 13 §. Samlad information till enskilda 47 § Jordbruksverket och länsstyrelserna ska tillhandahålla samlad information till en stödmottagare om stödmottagarens ärenden enligt denna förordning. Uppgifter i it-systemen som registrerats av Jordbruksverket och länsstyrelserna ska på begäran lämnas ut till en länsstyrelse. För att fullgöra sin uppgift enligt första stycket får Jordbruksverket och länsstyrelserna ha direktåtkomst till uppgifterna i it-systemen. 48 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för behandling av de personuppgifter som Jordbruksverket har lämnat till it- systemen. Länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen är personuppgiftsansvariga för behandling av de personuppgifter som de har lämnat till it-systemen. 49 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om en organisatorisk funktion som är gemensam för Jordbruksverket och länsstyrelserna och som ska tillhandahålla sådan samlad information som avses i 47 §. Integrerat administrations- och kontrollsystem 50 § Jordbruksverket ska inrätta ett sådant integrerat administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 65 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 för hantering av areal- och djurbaserade stöd enligt 5 kap., 7 kap. 12, 13, 16 och 19 §§ samt 8 kap. Av artikel 66 i förordning (EU) 2021/2116 framgår att systemet ska bestå av ett identifieringssystem för jordbruksskiften, ett geospatialt ansökningssystem och ett djurbaserat ansökningssystem, ett arealövervakningssystem, ett system för identifiering av stödmottagare, ett kontroll- och sanktionssystem samt ett system för identifiering och registrering av djur. Systemet ska hållas uppdaterat. 51 § Jordbruksverket ska varje år bedöma kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften, det geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet i enlighet med artiklarna 68-70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (EU-metoden). 4 kap. Grundvillkor Normer för god jordbrukssed och goda miljöförhållanden 1 § Som villkor för stöd enligt 5 kap., ersättningar enligt 7 kap. eller stöd enligt 8 kap. gäller, utöver de villkor som föreskrivs för respektive stöd, att stödmottagaren uppfyller de verksamhetskrav enligt unionsrätten som anges i artikel 12 och i bilaga III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anges i detta kapitel. 1 a § Kraven i 4-7 §§ gäller inte jordbrukare som är certifierade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 och vars hela jordbruksföretag består av ekologiska produktionsenheter eller produktionsenheter under omställning enligt definitionerna i artikel 3.10-11 i den förordningen. Förordning (2026:288). 1 b § Kraven i 10-10 b §§ gäller inte 1. jordbrukare som är certifierade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 och vars hela jordbruksföretag består av ekologiska produktionsenheter eller produktionsenheter under omställning enligt definitionerna i artikel 3.10-11 i den förordningen, 2. företag med högst tio hektar åkermark, 3. företag med åkermark som till mer än 75 procent används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, används för odling av baljväxter eller ligger i träda, eller en kombination av dessa, eller 4. företag med en stödberättigande jordbruksareal som till mer än 75 procent är permanent gräsmark eller används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, eller en kombination av dessa. Förordning (2026:288). Bevarande av permanent gräsmark (GAEC 1) 2 § Andelen permanent gräsmark på nationell nivå i förhållande till den totala arealen jordbruksmark får inte minska med mer än 10 procent i förhållande till andelen 2018 (gränsvärde). Om en sådan minskning inträffar gäller 22 §. Förordning (2026:288). Skydd av våt- och torvmark (GAEC 2) 3 § Grävning av diken och fördjupning av befintliga diken på våt- eller torvmark får inte ske utan tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken när sådant tillstånd krävs. Förordning (2023:517). 3 a § Jordbruksmark får inte läggas i träda utan växtlighet på torvmarker. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta om undantag från första stycket om det behövs för bekämpning av rotgallnematoder. Förordning (2023:517). 3 b § Åkermark som är permanent gräsmark på torvmark får inte plöjas oftare än vart fjärde år. Förordning (2023:517). Bränning av stubbåkrar (GAEC 3) 4 § Stubbåkrar får inte brännas. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta om undantag från första stycket om det behövs av växtskyddsskäl. Buffertremsor längs vattendrag (GAEC 4) 5 § Om jordbruksmark gränsar mot ett vattendrag eller en sjö får gödningsmedel inte spridas på en två meter bred remsa av jordbruksmarken närmast vattendraget eller sjön. Jordbruksmark närmare än tre meter från kanten till ett vattendrag eller en sjö får aldrig gödslas. Växtskyddsmedel får inte spridas på jordbruksmark närmare än sex meter från kanten till ett vattendrag eller en sjö. Jordbearbetning på sluttande mark mot vatten (GAEC 5) 6 § Åkermark med över 15 procents lutning mot ett vattendrag, ett hav eller en sjö ska lämnas bevuxen eller obearbetad från och med den 15 september till och med den 15 februari. Förordning (2023:952). Marktäckning för att undvika barmark under känsliga perioder (GAEC 6) 7 § Åkermark ska under känsliga perioder ha marktäckning med en gröda som godkänts av Jordbruksverket. Av åkermarken ska marktäckningen utgöra minst - 60 procent i Skåne län, Hallands län och Blekinge län, - 50 procent i Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län och Västra Götalands län, - 40 procent i Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län och Värmlands län i kompensationsstödsområde 6-13, och - 30 procent i Gävleborgs län, Värmlands län i kompensationsstödsområde 3-5, Dalarnas län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. En känslig period börjar vid skörd av huvudgrödan. Under känsliga perioder får marken endast jordbearbetas inför sådd av fånggrödor, mellangrödor, vallväxter eller höstgrödor. Marktäckningen får upphöra tidigast - den 20 oktober i Skåne län, Hallands län och Blekinge län, - den 10 oktober i Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Västra Götalands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län och Värmlands län i kompensationsstödsområde 6-13, - den 1 oktober i Gävleborgs län, Värmlands län i kompensationsstödsområde 3-5 och Dalarnas län utanför kompensationsstödsområde 1-3, och - den 15 september i Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län, Jämtlands län och Dalarnas län i kompensationsstödsområde 1-3. Förordning (2024:1204). 7 a § Kravet i 7 § på marktäckning gäller inte åkermark i Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län eller Värmlands län i kompensationsstödsområde 6-13, där det bedrivs produktion som certifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848. Förordning (2024:1204). 8 § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 9 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka grödor som godkänns som marktäckning enligt 7 §. Växtföljd och gröddiversifiering (GAEC 7) 10 § En jordbrukare ska byta gröda på minst 33 procent av åkermarken varje år. Ingen ettårig gröda får odlas i mer än tre år i rad på samma mark. Första och andra stycket gäller inte fleråriga grödor, träda, skyddszoner, grönsaker, bär och medicinalväxter. Kraven ska tillämpas från och med stödåret 2024 i enlighet med artikel 1.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1317 av den 27 juli 2022 om undantag från Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller tillämpningen av normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) 7 och 8 för ansökningsåret 2023. Referensår för kraven är 2023. 10 a § Jordbruksföretag med en åkermarksareal mellan 10 och 30 hektar får i stället för att följa kraven på växtföljd enligt 10 § första och andra styckena tillämpa diversifiering av grödor, om 1. minst två olika grödor odlas på åkermarken, och 2. huvudgrödan inte upptar mer än 75 procent av åkermarken. Förordning (2025:845). 10 b § Jordbruksföretag med en åkermarksareal som överstiger 30 hektar får i stället för att följa kraven på växtföljd enligt 10 § första och andra styckena tillämpa diversifiering av grödor, om 1. minst tre olika grödor odlas på åkermarken, 2. huvudgrödan inte upptar mer än 75 procent av åkermarken, och 3. de två största grödorna sammanlagt inte upptar mer än 95 procent av åkermarken. Förordning (2025:845). 11 § Byte av gröda mellan ettåriga grödor å ena sidan och vall och övriga undantagna grödor enligt 10 § tredje stycket å andra sidan räknas som sådant grödbyte som avses i 10 § första stycket. 12 § Insådd av vallväxter bestående av gräs eller gräs i blandning med vallbaljväxter i majs som sker senast den 30 juni och som bryts tidigast den 1 mars följande år räknas som sådant grödbyte som avses i 10 § första stycket. Om ett sådant grödbyte som avses i första stycket görs varje år får majs odlas på samma yta i mer än tre år i sträck. Förordning (2024:1204). 13 § På arealer med färskpotatis som skördas före den 1 juli räknas odling av en efterföljande gröda, inklusive fång- och mellangrödor, som sådant grödbyte som avses i 10 § första stycket om grödan odlas med en sammanlagd växtperiod på minst tio veckor. Om den efterföljande grödan är sallat eller spenat ska växtperioden i stället vara minst åtta veckor. Om ett sådant grödbyte görs som avses i första stycket får färskpotatis odlas på samma yta i mer än tre år i sträck. Förordning (2024:1204). 14 § Har betecknats 4 kap. 1 b § genom förordning (2026:288). 15 § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 a § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 b § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 c § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 d § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 e § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 15 f § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 16 § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 17 § Har upphävts genom förordning (2024:1204). 18 § Har upphävts genom förordning (2024:1204). Bibehållande av landskapselement och förbud mot klippning av häckar och träd (GAEC 8) 19 § Landskapselement som utgörs av solitärträd, småvatten, öppna diken, stenmurar i åkermark, permanenta grödor på åkermark eller permanent gräsmark på åkermark får inte tas bort eller skadas. Om sådana landskapselement omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken och har medgetts dispens enligt 7 kap. 11 § miljöbalken, får de dock tas bort. Om sådana landskapselement inte omfattas av biotopskydd, får de tas bort om länsstyrelsen har godkänt detta enligt det som gäller för dispens från förbudet i 7 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2025:845). 20 § Häckar belägna på jordbruksmark och träd som utgör landskapselement enligt 19 § får inte beskäras under perioden från den 1 april till och med den 15 augusti. Förordning (2023:952). Omställning eller plöjning av betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden (GAEC 9) 21 § Betesmarker och slåtterängar som är permanent gräsmark inom ett Natura 2000-område får inte ställas om till annan markanvändning eller plöjas om inte bevarandeplanen för Natura 2000-området tillåter det. Förordning (2025:1322). Jordbruksverkets åtgärder om andelen permanent gräsmark minskar 22 § I fall som avses i 2 § ska Jordbruksverket besluta att de jordbruksföretag som under året och de två föregående åren har ställt om permanent gräsmark till åkermark ska återställa åkermarken till permanent gräsmark så att den nationella kvoten av permanent gräsmark åter ligger inom gränsvärdet. I ett sådant beslut ska myndigheten bestämma hur mycket åkermark som varje jordbruksföretag ska återställa. Jordbruksverket får besluta om förbud mot att ställa om permanent gräsmark till åkermark för att säkerställa att andelen permanent gräsmark i förhållande till den totala arealen jordbruksmark är inom gränsvärdet. Förordning (2026:288). 23 § Jordbruksverket ska varje år fastställa andelen permanent gräsmark i förhållande till den totala arealen jordbruksmark på grundval av de arealer som angetts i ansökan om stöd för det året av stödmottagare som får stöd enligt 5, 7 eller 8 kap. Administrativ sanktion 24 § I 12 kap. 23-31 §§ finns bestämmelser om administrativa sanktioner. Bemyndigande 25 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om normerna enligt detta kapitel. 4 a kap. Sociala grundvillkor 1 § Som villkor för stöd enligt 5 kap., ersättningar enligt 7 kap. eller stöd enligt 8 kap. gäller, utöver sådana grundvillkor som anges i 4 kap. och de villkor som föreskrivs för respektive stöd, att stödmottagaren uppfyller sådana grundvillkor (sociala grundvillkor) som avses i artikel 14 och bilaga IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och som anges i 2 och 3 §§. Förordning (2024:1204). 2 § Med sociala grundvillkor avses 1. krav som följer av 2 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen i fråga om

1. a)en tillfredställande arbetsmiljö och åtgärder till skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, inbegripet att göra riskbedömningar, tillhandahålla skyddsutrustning och anpassa arbetsplatsen, samt i fråga om att genom bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete arbeta förebyggande mot risker i arbetet,
2. b)att registrera och rapportera arbetsolycksfall,
3. c)första hjälpen, brandskydd och utrymning,
4. d)att informera arbetstagarna om arbetsmiljörisker, skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder samt i fråga om utbildning i arbetsmiljöfrågor,
5. e)att anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp,
6. f)samråd med och medverkan av arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet,
7. g)arbetsutrustningens beskaffenhet och lämplighet för det arbete som ska utföras samt i fråga om användning, kontroll, underhåll och reparation av utrustningen,
8. h)utbildning, information och instruktioner vid användning av arbetsutrustning,
9. i)att samordna arbetsmiljöarbetet, på ett gemensamt arbetsställe samråda med andra och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden och se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar som förhindrar att någon som arbetar där utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall och att även andra anordningar kan användas utan sådan risk, och
10. j)att vidta de skyddsåtgärder som behövs i det arbete som inhyrd arbetskraft utför i verksamheten, 2. krav på att skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter eller behandlas på något annat sätt som strider mot 6 kap. 10 § arbetsmiljölagen, och 3. krav på att upplysningar, handlingar och prov lämnas i den utsträckning som följer av 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen samt att handlingar hålls tillgängliga och förvaras i enlighet med 3 § arbetsmiljöförordningen. Förordning (2024:1204). 3 § Med sociala grundvillkor avses också 1. krav enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd eller enligt ett tillämpligt kollektivavtal när det gäller förutsättningarna för att träffa avtal med arbetstagaren om att inleda anställningen med en prövotid eller om att förlänga prövotiden, 2. krav på att informera arbetstagaren i den omfattning och inom de tidsfrister som följer av 6 c och 6 e §§ lagen om anställningsskydd och 4 och 5 §§ lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning eller av avvikande bestämmelser i ett tillämpligt kollektivavtal, 3. krav enligt villkoren i anställningsförhållandet om förutsättningarna för arbetsgivaren att ensidigt besluta om ändring av förläggningen av arbetstagarens arbetstid, 4. krav på att under de förutsättningar och inom den tidsfrist som följer av 12 § arbetstidslagen (1982:673) eller avvikande bestämmelser i ett tillämpligt kollektivavtal lämna besked till arbetstagaren om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning, 5. krav enligt villkoren i anställningsförhållandet när det gäller arbetstagarens rätt till lön för avtalat arbete i fall där arbetsgivaren ensidigt har ställt in arbetet och arbetstagaren har stått till förfogande för arbetet, 6. krav i fråga om att utbildning som arbetstagaren genomgår ska utgöra arbetstid och inte får medföra några kostnader för arbetstagaren, när utbildningen genomgås inom ramen för arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160) eller enligt föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166), och 7. krav i fråga om att arbetstagaren inte får utsättas för missgynnande behandling i strid med arbetsmiljölagen eller föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen till följd av att arbetstagaren har tackat nej till arbete med hänvisning till att arbetsgivaren har beslutat om ändring av arbetstidens förläggning i strid med villkoren i anställningsförhållandet. Förordning (2024:1204). 4 § Bestämmelser om administrativa sanktioner vid överträdelse av sociala grundvillkor finns i 12 kap. 32 b-32 j §§. Förordning (2024:1204). 5 § En domstol som har meddelat en sådan dom som anges i 12 kap. 32 b § ska skicka en kopia av domen till länsstyrelsen i det län där den som domen avser har sitt säte eller är folkbokförd. Kopian ska skickas genast efter att domen har fått laga kraft och innehålla uppgift om när den fick laga kraft. Förordning (2024:1204). 6 § Om en överträdelse som kan antas avse ett socialt grundvillkor har skett i en verksamhet som stöd lämnas för enligt denna förordning och överträdelsen har fastställts genom ett godkännande av föreläggande om sanktionsavgift som avses i 12 kap. 32 b § 5 eller genom ett beslut om rättelse som avses i 12 kap. 32 b § 6, ska Arbetsmiljöverket skicka en kopia av föreläggandet eller beslutet om rättelse till länsstyrelsen i det län där den som föreläggandet eller beslutet avser har sitt säte eller är folkbokförd. Kopian av föreläggandet ska skickas med uppgift om när föreläggandet godkändes. Kopian av beslutet om rättelse ska skickas genast efter att beslutet har fått laga kraft och innehålla uppgift om när det fick laga kraft. Förordning (2024:1204). 5 kap. Direktstöd 1 § Frikopplat direktstöd enligt avdelning III kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 lämnas som 1. grundläggande inkomststöd för hållbarhet, 2. kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet, 3. kompletterande inkomststöd till unga jordbrukare, och 4. stöd för klimatet och miljön. Kopplat direktstöd lämnas som inkomststöd för produktion av nötkreatur. Stöd lämnas till den som är aktiv jordbrukare. Enhetsbelopp 2 § Jordbruksverket ska för varje stödår besluta om enhetsbelopp för varje typ av direktstöd. 3 § Enhetsbeloppen ska grundas på förhållandet mellan den indikativa budgeten för stödet och det antal hektar jordbruksmark eller det antal djur som beräknas berättiga till stöd med respektive enhetsbelopp. Enhetsbeloppen ska, om det behövs, höjas eller sänkas i följande ordning så att 1. beloppen inte överskrider eller underskrider det högsta respektive det lägsta enhetsbeloppet enligt bilaga 3, 2. det totala stödet inte överskrider det fastställda högsta anslaget för kopplat inkomststöd eller underskrider det fastställda lägsta anslaget för omfördelningsstöd, stöd till unga jordbrukare och stöd för klimatet och miljön, och 3. direktstöden tillsammans inte överskrider anslaget för direktstöd per kalenderår enligt bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning 2021/2115 eller så att anslaget enligt bilaga V utnyttjas i så hög grad som möjligt. Om justeringen enligt andra stycket 3 inte är tillräcklig får även övriga enhetsbelopp justeras, om de fastställda högsta eller lägsta anslagen enligt andra stycket 2 kan tillgodoses. Förutsättningar för att få frikopplat direktstöd 4 § För att en stödmottagare ska kunna få frikopplat direktstöd krävs att ansökan omfattar minst fyra hektar jordbruksmark. Detta gäller dock inte om stödmottagaren är berättigad till kopplat inkomststöd för produktion av nötkreatur enligt 29 § och det sammanlagda stödbeloppet motsvarar minst 100 euro. Grundläggande inkomststöd för hållbarhet 5 § Grundläggande inkomststöd för hållbarhet enligt artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). 6 § Stöd lämnas årligen med ett enhetsbelopp per hektar stödberättigande jordbruksmark enligt bilaga 3. Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet 7 § Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet enligt artikel 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 lämnas till den som beviljas grundläggande inkomststöd för hållbarhet. Stöd lämnas årligen med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3 för det antal hektar jordbruksmark som sökanden beviljas grundläggande inkomststöd för, dock högst för 150 hektar varje år. Kompletterande inkomststöd till unga jordbrukare 8 § Kompletterande inkomststöd enligt artikel 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 lämnas årligen till unga jordbrukare under en period om högst fem år, dock längst till och med stödåret 2027. Stöd lämnas för det antal hektar jordbruksmark för vilka stödmottagaren beviljas grundläggande inkomststöd för hållbarhet, dock högst för 200 hektar varje år. Stöd får även lämnas till unga jordbrukare som har fått stöd enligt artikel 50 i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 under återstoden av den period som regleras i artikel 50.5 i den förordningen. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. 9 § Som förutsättning för stöd enligt 8 § gäller att en ung jordbrukare 1. etablerar sig som ansvarig för det jordbruksföretag som stödet avser för första gången samma år som den första ansökan om stöd lämnas in eller under de fem år som föregår den första ansökan om stöd, och 2. inte har varit ansvarig för något annat jordbruksföretag tidigare, och 3. är högst 40 år under det år då den första ansökan lämnas in. Om den unga jordbrukaren etablerar sig som ansvarig för jordbruksföretaget det år som den första ansökan om stöd lämnas in ska etableringen ha skett senast den sista ansökningsdagen. Om flera unga jordbrukare är ansvariga för ett företag som är en juridisk person ska tidpunkten för etablering anses vara den tidpunkt då den första unga jordbrukaren etablerade sig. 10 § Som ansvarig för ett jordbruksföretag anses den som utövar faktisk och varaktig kontroll när det gäller ledning av företaget och beslut om ersättningar och ekonomiska risker, oavsett om personen driver företaget som enskild näringsverksamhet eller om företaget bedrivs i form av en juridisk person. För att någon ska anses vara ansvarig för en juridisk person krävs dessutom att han eller hon är delägare i och firmatecknare för den juridiska personen. 11 § Som förutsättning för stöd enligt 8 § gäller även att den som är ansvarig för ett jordbruksföretag har 1. gymnasieexamen eller motsvarande utländsk utbildning, eller 2. arbetslivserfarenhet inom jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen eller rennäringen motsvarande minst 12 månaders heltidsarbete. Den ansvarige ska uppfylla kraven i första stycket 1 eller 2 senast den sista ansökningsdagen för stödet. 12 § För en fysisk person som har kontroll över en juridisk person, som ensam eller tillsammans med andra fysiska eller juridiska personer kontrollerar en stödmottagare som är en juridisk person, gäller de villkor som anges i 9-11 §§. Stöd för klimatet och miljön 13 § Stöd för klimatet och miljön enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 lämnas enligt 14-27, 28 a och 28 b §§. Sådant stöd får kombineras i den utsträckning som framgår av bilaga 7. Förordning (2025:845). Stöd för ekologisk produktion 14 § Stöd för ekologisk produktion av grödor och djur lämnas årligen till den som bedriver sådan produktion som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848. Produktionen ska vara godkänd som ekologisk produktion eller godkänd för omställning till ekologisk produktion av ett kontrollorgan. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. 15 § Som förutsättning för stöd för ekologisk produktion gäller att den mark som stödet avser är av ägoslaget åkermark. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). 16 § Som förutsättning för stöd för ekologisk produktion gäller att grödan odlas med sikte på god skörd och skördas för att användas till foder, livsmedel, utsäde, industriändamål eller energiändamål. 17 § Ett jordbruksskifte ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. 18 § Som förutsättning för stöd för produktion av djur gäller att djurhållningen avser djurslagen mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphöns eller slaktkycklingar. Stöd lämnas för åkermark upp till samma antal hektar som det antal djurenheter för produktion av djur som ansökan omfattar. När det gäller tacka och get (hondjur) motsvarar ett djur 0,2 djurenheter. 19 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur innehav av djur ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas i fråga om stöd som förutsätter hållande av djur. Stöd för odling av mellangröda och fånggröda och stöd för vårbearbetning 20 § Stöd får lämnas årligen för 1. odling av mellangröda för kolinlagring, 2. odling av fånggröda för minskat kväveläckage, och 3. vårbearbetning för minskat kväveläckage. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. 21 § Stöd får inte lämnas för odling av mellangröda för kolinlagring och fånggröda för minskat kväveläckage om majs har odlats på marken under samma år. 22 § Stöd får lämnas för odling på mark som är av ägoslaget åkermark. För att berättiga till stöd för odling av mellangröda ska marken finnas inom stödområde 6-12 enligt bilaga 6 eller inom ett område utan kompensationsstöd. För att berättiga till stöd för odling av fånggröda och stöd för vårbearbetning ska marken finnas inom ett nitratkänsligt område. Stöd lämnas inte för åkermark med permanenta grödor. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2024:1204). 23 § Ett jordbruksskifte ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd för odling av mellangröda och fånggröda och för vårbearbetning. Stöd för precisionsjordbruk 24 § Stöd för precisionsjordbruk enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas årligen för genomförande av planering för precisionsjordbruk på åkermark och permanent gräsmark på åkermark. Stöd lämnas inte för arealer med träda eller permanenta grödor. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. Förordning (2024:659). 25 § För att stödmottagaren ska ha rätt till stöd ska företaget ha 1. en dokumenterad växtodlingsplan för alla skiften, 2. en dokumenterad växtnäringsbalans, 3. en dokumenterad markkartering, och 4. en dokumenterad analys av växtnäringsämnena i flytgödsel, om det används. 26 § I de fall det finns en dräneringsbrunn ovan mark som omges av enbart åkermark på skiftet ska brunnen omges av en bevuxen zon på minst två meter för att stödmottagaren ska ha rätt till stöd. 27 § Ett jordbruksskifte ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. 28 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om stöd till precisionsjordbruk. Stöd för blommande åker och fältkant 28 a § Stöd enligt artikel 31.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas årligen för nyskapande av landskapselement och bevarande av ickeproduktiva arealer i form av blommande åker och fältkant på ägoslaget åkermark. Stöd lämnas inte för arealer med permanent gräsmark eller permanenta grödor. Stöd lämnas för högst tio hektar åkermark och därutöver för 20 procent av den areal åkermark som överstiger tio hektar. Stöd för landskapselement får lämnas för ett jordbruksskifte som är minst 0,1 hektar och högst 0,5 hektar. Stöd för ickeproduktiva arealer får lämnas för ett jordbruksskifte som är större än 0,5 hektar. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. Med Götalands södra slättbygder i bilaga 3 avses de områden som anges i bilaga 8. Förordning (2025:1322). Stöd för vallodling 28 b § Stöd enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas årligen för vallodling utanför sådana områden med kompensationsstöd som anges i bilaga 6. Stöd lämnas för 1. åkermark, och 2. permanent gräsmark på åkermark. Stöd lämnas inte för åkermark med permanenta grödor. Stöd lämnas för jordbruksskiften som omfattar en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. Förordning (2025:845). Kopplat direktstöd Kopplat inkomststöd för produktion av nötkreatur 29 § Kopplat inkomststöd enligt artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas årligen för nötkreatur. Stöd lämnas inte för amerikansk bison och jak. 30 § Stöd lämnas med ett enhetsbelopp per år och djur enligt bilaga 3. Stödet beräknas på det antal dagar som varje djur enligt Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB) hålls på den eller de registrerade anläggningar som sökanden har anmält i sin ansökan om stöd. Ett djur kan berättiga till stöd i fler än en ansökan. Ett djur berättigar dock inte till stöd i flera dagar än antalet dagar i den innevarande räkningsperioden. Antalet dagar räknas från och med dagen efter det att djuret har passerat tolv månaders ålder. Om ett djur anländer till en anläggning samma dag som det har lämnat en annan anläggning ska den dagen i stödhänseende tillgodoräknas den anläggning som djuret lämnat. Den påföljande dagen ska omfattas av räkningsperioden för den anläggning som djuret anländer till. För att djuret ska berättiga till stöd krävs det att djuret under räkningsperioden är korrekt märkt, journalfört och rapporterat i enlighet med artiklarna 108-120 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa ("djurhälsolag"). 31 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om referensdatum och den tid som kravet i 30 § tredje stycket ska ha varit uppfyllt för att stödet ska betalas ut. Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om beräkningen av stödet. 6 kap. Sektorsstöd Stöd till biodlingssektorn 1 § Stöd till biodlingssektorn enligt 5-10 §§ får lämnas för åtgärder som genererar kollektiv nytta för biodlingssektorn. Om stödmottagaren har intäkter av insatsen under dess genomförande ska de stödberättigande kostnaderna minskas med ett belopp som motsvarar intäkterna. Förordning (2023:517). 2 § Stöd får lämnas om Jordbruksverket genom en utlysning har meddelat att sådant stöd får lämnas. Stöd får även lämnas till den handläggande myndigheten för att genomföra ett projekt 1. genom upphandling, eller 2. om det finns särskilda skäl, i egen regi. Förordning (2023:517). 3 § Stöd lämnas med 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. 4 § Av artikel 22.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 framgår i vilka fall stöd lämnas för mervärdesskatt. 4 a § Stöd lämnas inte för utgifter som finansieras med andra medel. Förordning (2023:517). Rådgivning och tekniskt stöd 5 § Stöd får lämnas för projekt för rådgivning, tekniskt stöd, utbildning, information och erfarenhetsutbyte till biodlare och biodlingsorganisationer. Stöd får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Analyser 6 § Stöd får lämnas för kostnader för laboratorieanalyser av honung och andra biodlingsprodukter. Stöd får lämnas till myndigheter, föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Tillämpad forskning 7 § Stöd får lämnas för tillämpad forskning om biodling, biodlingsprodukter och biavel. Stöd får lämnas till myndigheter, föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Marknadsföring 8 § Stöd får lämnas för främjande, information och marknadsföring, inklusive marknadsbevakning och aktiviteter som syftar till att öka konsumenternas medvetenhet om produktkvaliteten på honung och andra biodlingsprodukter. Stöd får lämnas till föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Produktkvalitet 9 § Stöd får lämnas för åtgärder för att förbättra produktkvaliteten på honung och andra biodlingsprodukter. Stöd får också lämnas för att stärka marknadspotentialen hos produkterna. Stöd får lämnas till myndigheter, föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Andra åtgärder 10 § Stöd får lämnas för utvecklingsarbete och kunskapsspridning för utökning av antalet bibestånd inklusive biavel. Stöd får lämnas till föreningar, andra organisationer och företag. Förordning (2023:517). Stöd till producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn 11 § Stöd får lämnas årligen för de insatser som anges i 14-22 §§ till producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn som 1. har erkänts enligt artikel 154 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013, 2. har ett operativt program som har godkänts av Jordbruksverket enligt 3 kap. 6 §, 3. har en driftsfond som finansieras i enlighet med artikel 51 i förordning (EU) 2021/2115, och 4. är slutmottagare av stödet. Stöd lämnas inte för utgifter som finansieras med andra medel. Förordning (2023:517). 12 § Stöd till en gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn får endast lämnas om stödet avser producentorganisationer som är erkända i Sverige. Förordning (2023:517). Investeringar i materiella eller immateriella tillgångar 13 § Som förutsättning för stöd för investeringar som avser förvärv av materiella eller immateriella tillgångar gäller att 1. organisationen ska äga tillgångarna eller förfoga över dem enligt ett avtal om leasing, 2. organisationen ska använda tillgångarna i enlighet med deras karaktär, mål och avsedda användning enligt det godkända operativa programmet, 3. tillgångarna ska finnas i organisationens, ett dotterbolags eller en enskild medlems besittning, och 4. en tillgång som finns hos en enskild medlem som upphör att vara medlem i organisationen ska
11. a)överlämnas till organisationen eller till en annan medlem, eller
12. b)lösas ut av medlemmen till tillgångens restvärde. I fråga om investeringar i byggnader gäller första stycket 1-3 under tio år och i fråga om andra tillgångar i fem år från och med den dag då tillgången förvärvades. För investeringar som omfattas av ett leasingavtal ska dessa tidsperioder i stället räknas från och med den dag då organisationen fick rätt att förfoga över tillgången. Med leasingavtal avses i denna bestämmelse endast sådana leasingavtal där äganderätten övergår till leasingtagaren efter leasingperiodens slut. Med dotterbolag enligt första stycket 3 avses dotterbolag som organisationen eller sammanslutningen av organisationer äger till minst 90 procent. Förordning (2025:1322). Tillämpad forskning och utveckling 14 § Stöd får lämnas för insatser för forskning och utveckling av hållbara och innovativa produktionsmetoder och tekniker inom frukt- och grönsakssektorn. Stöd enligt första stycket får endast lämnas om forskningen eller utvecklingen kan knytas till odling, lagring eller hantering av produkter som producentorganisationen är erkänd för. Förordning (2023:517). Klimatförändringar 15 § Stöd får lämnas för insatser för begränsning av klimatförändringar och anpassning av frukt- och grönsakssektorn till ett förändrat klimat. Stöd lämnas för kostnader för 1. investeringar, och 2. rådgivningstjänster. Förordning (2023:517). Stärka konkurrenskraften 16 § Stöd får lämnas för insatser för att stärka konkurrenskraften hos frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för 1. investeringar, 2. rådgivningstjänster, 3. utbildning och kompetensutveckling, och 4. certifiering. Förordning (2023:517). Skydd av miljön 17 § Stöd får lämnas för insatser för att främja, utveckla och införa metoder som skyddar miljön inom frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för 1. investeringar, 2. rådgivningstjänster, och 3. utbildning. Förordning (2023:517). Produktionsplanering 18 § Stöd får lämnas för insatser för planering av produktionen inom frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för 1. investeringar, och 2. rådgivningstjänster. Förordning (2023:517). Koncentration av utbudet 19 § Stöd får lämnas för koncentration av utbudet av produkter från frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för 1. investeringar, och 2. kommunikation. Förordning (2023:517). Höja produkternas kommersiella värde 20 § Stöd får lämnas för insatser för att höja produkternas kommersiella värde inom frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för investeringar. Förordning (2023:517). Främja och marknadsföra produkter samt öka konsumtionen av produkter 21 § Stöd får lämnas för att främja och marknadsföra produkter från frukt- och grönsakssektorn och för ökad konsumtion av sådana produkter. Stöd lämnas för kostnader för främjande-, kommunikations- och marknadsföringsåtgärder. Förordning (2023:517). Krisförebyggande och riskhantering 22 § Stöd får lämnas för insatser för krisförebyggande och riskhantering inom frukt- och grönsakssektorn. Stöd lämnas för kostnader för skörde- och produktionsförsäkringar. Förordning (2023:517). Uppgiftsskyldighet 23 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare som tar befattning med produkter som avses i artikel 42 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 att lämna uppgifter om 1. produktion, inköp, försäljning och priser, och 2. andra förhållanden av betydelse för tillämpningen av bilaga V, punkterna 4-6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1475 av den 6 september 2022 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller utvärderingen av strategiska GJP-planer och tillhandahållandet av information för övervakning och utvärdering. Förordning (2023:517). 7 kap. Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden Gemensamma bestämmelser 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtgärder enligt artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. 2 § Ersättningar enligt detta kapitel får kombineras i den utsträckning som framgår av bilaga 7. 3 § Ersättning får lämnas årligen under förutsättning att mottagaren åtar sig att under en period av tre år vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i detta kapitel. För djurvälfärdsersättning som avser får, mjölkkor och suggor enligt 13 § gäller i stället att ersättning lämnas om mottagaren åtar sig att under en period av ett år vidta sådana åtgärder. Förordning (2026:288). 4 § Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar (markersättning) får inte lämnas för en sammanlagd period om mer än 20 år. Om våtmarken eller dammen är anlagd utan att något stöd har lämnats för investeringar i våtmarker och dammar enligt 9 kap. ska en ansökan om åtagande göras inom två stödår efter det att våtmarken är färdigställd för att berättiga till markersättning. 5 § Ersättning får lämnas med de belopp som anges i bilaga 4. Med Götalands södra slättbygder i bilaga 4 avses de områden som anges i bilaga 8. Förordning (2025:845). 6 § Ett åtagande kan i syfte att uppnå högre miljönytta enbart omvandlas till ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar. Ett sådant nytt åtagande ska minst omfatta en period om tre år, oavsett hur mycket av en period som återstår av det ursprungliga åtagandet. I de fall en kompletterande insats läggs till i ett befintligt åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar eller fäbodar ska det befintliga åtagandet omvandlas till ett nytt åtagande. Även i det fall nivån särskild skötsel läggs till i ett befintligt åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar ska det befintliga åtagandet omvandlas till ett nytt åtagande. Ett sådant nytt åtagande ska minst omfatta en period om tre år, oavsett hur mycket av en period som återstår av det ursprungliga åtagandet. Förordning (2026:288). 7 § Den handläggande myndigheten får medge att befintliga åtaganden utökas inom samma åtagandeperiod, om detta ger ökad miljönytta. 8 § Ett befintligt åtagande får minskas genom att enskilda marker tas bort om marken har ingått i ett motsvarande åtagande under minst fem år, så länge minskningen inte äventyrar syftet med åtagandet. Om marken har ingått i ett åtagande i mindre än fem år, ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort. Om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet, ska hela åtagandet hävas. 9 § Ett jordbruksskifte ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till ersättning. För ersättning för skyddszoner enligt 20 § gäller dock att den totala skiftesarealen ska omfatta minst 0,1 hektar. 10 § Ersättning lämnas inte för mark som huvudsakligen används för något annat ändamål än jordbruk eller för mark som används på ett sätt som är oförenligt med stödets syfte enligt bilaga IX till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. 11 § I fråga om ersättning som förutsätter hållande av djur får Jordbruksverket meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas. Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar 12 § Ersättning får lämnas för allmän skötsel av betesmarker och slåtterängar, särskild skötsel av betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmark, alvarbete, skogsbete och gräsfattig mark. Om ersättning lämnas enligt första stycket får ersättning även lämnas för de kompletterande insatserna manuell slåtter, efterbete, höhantering och svårtillgängliga platser. Ersättning lämnas för jordbruksmark av ägoslaget betesmark. Ersättning lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). Djurvälfärdsersättning 13 § Djurvälfärdsersättning får lämnas årligen till den som håller djur och som åtar sig att under ett år vidta åtgärder för 1. djurvälfärd för får 2. djurvälfärd för mjölkkor, eller 3. djurvälfärd för suggor. Förordning (2025:1322). 14 § För djurvälfärdsersättning som avser får gäller att sökanden ska ha minst en djurenhet i sin ansökan. När det gäller får motsvarar ett djur 0,2 djurenheter. 15 § Ersättning får inte lämnas till den som har djurförbud enligt 9 kap. djurskyddslagen (2018:1192) för det djurslag som ersättningen avser. Ersättning för fäbodar 16 § Ersättning får lämnas för att hålla en fäbod i bruk samt för skötsel av fäbodbete och den kompletterande insatsen särskild skötsel av fäbodbete. 17 § Ersättning lämnas för jordbruksmark av ägoslaget betesmark. 18 § Den som söker ersättning ska förfoga över fäboden med tillhörande betesrätt. Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar 19 § Ersättning får lämnas för skötsel av våtmarker och dammar på jordbruksmark. Ersättning lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). Ersättning för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner 20 § Ersättning får lämnas för sådana skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner på åkermark i nitratkänsliga områden som uppfyller kraven i 21-23 §§. Ersättning lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). 21 § En skyddszon mot vattenområden eller en anpassad skyddszon ska anläggas senast under våren första året i åtagandeperioden. En sådan zon får inte brytas förrän på hösten det sista året i åtagandeperioden. Zonen ska bestå av vallgräs eller av vallgräs i blandning med vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådd. 22 § Skyddszoner mot vattenområden ska anläggas vid åkerkanten utmed ett vattenområde enligt definitionen i 11 kap. 2 § miljöbalken. 23 § Anpassade skyddszoner ska anläggas på åkermark där det finns risk för erosion och ytavrinning. Ersättning för hotade husdjursraser 24 § Ersättning får lämnas till den som håller minst ett renrasigt djur av följande hotade husdjursraser: 1. fjällko, rödkulla, allmogeko (väneko, ringamålako och bohuskulla) och svensklågland, 2. allmogefår (dala pälsfår, fjällnäsfår, gestrikefår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår och åsenfår), gutefår, ryafår, svenskt finullsfår och tabacktorpsfår, 3. svensk lantrasget och allmogeget (göingeget, jämtget och lappget), och 4. linderödssvin. Förordning (2025:1322). 25 § Ersättning får lämnas till den som håller fjäderfä i minst en genbank av följande raser: 1. bohuslän-dals svarthöna, bjurholmshöna, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, och fiftyfive flowery, 2. skånegås och ölandsgås, och 3. blekingeanka, svensk gul anka, svensk blå anka och svensk myskanka. Förordning (2025:1322). 26 § Nötkreatur ska vara äldre än sex månader och registrerade i Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB) för att berättiga till ersättning. Får, getter och gyltor ska vara födda senast året innan ansökan lämnas in och senast under det år som ansökan gäller sättas i avel för att berättiga till ersättning. Besättningar med får ska vara anslutna till ett program som godkänts av Jordbruksverket för bekämpning av sjukdomen Maedi-Visna. Galtar ska vara äldre än sex månader för att berättiga till ersättning. Fjäderfä ska vara satta i avel och ingå i en genbank som godkänts av berörd fjäderfäförening. 27 § När det gäller får och get motsvarar ett djur 0,2 djurenheter. 28 § Ersättning för hotade husdjursraser lämnas endast för hållande av djur som det finns en erkänd avelsorganisation för enligt artikel 45.4
13. b)i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126. 8 kap. Kompensationsstöd för bergsområden, områden med naturliga begränsningar och områden med särskilda begränsningar 1 § Stöd enligt detta kapitel får lämnas till jordbruksföretag i områden med naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. 2 § Stöd får lämnas för odling av grovfodergrödor, växtodlingsgrödor och extensiva grödor med de belopp och till de områden som framgår av bilagorna 5 och 6. 3 § Stöd lämnas inte för mark som huvudsakligen används för något annat ändamål än jordbruk eller för mark som används på ett sätt som är oförenligt med stödets syfte enligt bilaga IX till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. Förutsättningar för stöd 4 § Ett jordbruksskifte ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. För arealer som också ger rätt till stöd för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner enligt 7 kap. 20 § gäller dock att den totala skiftesarealen ska omfatta minst 0,1 hektar. 5 § En ansökan om stöd ska omfatta minst fyra hektar åkermark eller betesmark i de kompensationsområden som anges i bilaga 6. Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Förordning (2023:336). Areal med grovfodergrödor 6 § Med areal med grovfodergrödor avses all åkermark med foderbetor, grönfoder och vall samt all betesmark och slåtteräng på ett jordbruksföretag. Även sådan åkermark och betesmark med grovfodergrödor som jordbrukaren inte ansöker om stöd för eller som finns utanför kompensationsområdet enligt bilaga 6 ingår i arealen med grovfodergrödor. All åkermark och betesmark på företaget där grödan odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som en grovfodergröda om jordbrukaren ansöker om stöd för typ 1, 2 eller 3 enligt bilaga 5. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om undantag från vad som ska redovisas och räknas som grovfodergröda när det gäller mark i träda. 7 § För att jordbrukarens areal med grovfodergrödor ska ingå i typ 1, 2 eller 3 ska han eller hon sköta all sin areal med grovfodergrödor genom att för varje hektar ha djurhållning av minst följande antal djurenheter av tackor, getter av honkön eller nötkreatur som är äldre än sex månader: Område Typ 1 Typ 2 Typ 3 1-5 0,65 0,3 0,1 6-12 1 0,4 0,1 Jordbrukarens hela areal med grovfodergrödor ingår i antingen typ 1, 2 eller 3, beroende på det antal djurenheter per hektar som jordbrukarens djurhållning motsvarar. Uppfylls inte kravet för typ 3 ingår hela arealen med grovfodergrödor i typ 5. En jordbrukare kan inte ha foderareal i mer än en typ av jordbruk. När det gäller tacka och get (hondjur) motsvarar ett djur 0,2 djurenheter. 8 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur djurinnehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas i fråga om stöd som förutsätter hållande av djur. Växtodlingsgrödor 9 § Med växtodlingsgrödor avses spannmål som odlas minst till full axgång, proteingrödor, ärtor och bönor som används till livsmedel, oljeväxter, fibergrödor, hampa, potatis, sockerbetor, frövall, energiskog, grönsaker, kryddväxter, frukt och bär samt plantskoleväxter. Extensiva grödor 10 § Med extensiva grödor avses - grödor som odlas i skyddszoner, - gröngödsling, - vallgrödor som endast används för energiändamål eller levereras till vallfodertork enligt kontrakt, och - rörflen och övriga grödor som odlas med syfte att få en skörd men som inte är växtodlingsgrödor och grovfodergrödor. 9 kap. Stöd för investeringar och projekt samt startstöd Gemensamma bestämmelser 1 § Stöd för investeringar och projekt samt startstöd enligt detta kapitel lämnas 1. som investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet, täckdikning med kalkfilter, ökad konkurrenskraft, vattenvårdsåtgärder, bevattningsdammar och förädling av jordbruksprodukter, 2. som projektstöd till lantrasföreningar, samarbete, samarbete för innovation inom Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) och lokalt ledd utveckling genom Leader, kompetensutveckling, och 3. som startstöd för unga jordbrukare. Bestämmelserna i 4-7 §§ gäller inte startstöd för unga jordbrukare. Förordning (2025:845). 2 § Beslut om stöd enligt detta kapitel fattas löpande, efter beslutsomgångar eller efter utlysningar enligt vad som anges för respektive stöd. 3 § Vid löpande handläggning fattar den handläggande myndigheten i normalfallet beslut i den turordning som ansökningarna kommit in till myndigheten. När beslut fattas efter beslutsomgångar ska den handläggande myndigheten först offentligt meddela att en beslutsomgång ska hållas. Beslutsomgången ska avse en i förväg fastställd budget. Vid varje beslutsomgång ska den handläggande myndigheten fatta beslut om samtliga ansökningar som kommit in under beslutsomgångens ansökningstid. När beslut fattas efter utlysning ska den handläggande myndigheten offentligt meddela att stödet utlyses. Utlysningen ska avse en i förväg fastställd budget. Beslut om stöd fattas efter att utlysningsperioden är avslutad. Förordning (2023:517). 3 a § Den handläggande myndigheten får lämna stöd med en lägre stödnivå än den som anges för respektive stöd enligt detta kapitel i ärenden som vid tillämpning av 3 kap. 10 § i en beslutsomgång eller en utlysning har prioriterats högst och som endast delvis ryms inom den fastställda budgeten. En lägre stödnivå får inte understiga 20 procent av de stödberättigande kostnaderna. Förordning (2023:952). 4 § En investering ska användas för samma ändamål i minst fem år räknat från dagen för slututbetalning. Detta gäller inte investeringar under 24 000 kronor eller investeringar som ska restvärdeberäknas. En investering används inte för samma ändamål om investeringen under den tidsperiod som anges i första stycket 1. upphör eller omlokaliseras utanför Sverige, 2. avser infrastruktur och en ändring av ägandeförhållandena innebär att ett företag eller ett offentligt organ felaktigt får en förmån, eller 3. påverkas av en väsentlig förändring som rör insatsens karaktär eller mål eller villkoren för dess genomförande och som skulle leda till att det ursprungliga målet för investeringen undermineras. 5 § I de fall intäkter genereras under insatsens genomförande ska de stödberättigande kostnaderna minskas med ett belopp som motsvaras av intäkterna. 6 § Stöd får inte lämnas för mervärdeskatt som medför rätt till avdrag eller återbetalning. 7 § Stöd får inte lämnas för följande investeringar och utgifter. 1. köp av produktionsplatsrättigheter, 2. markköp för ett belopp som överstiger 10 procent av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen, med undantag för - markköp i miljöbevarande syfte och för bevarande av kolrik mark, och - markköp av unga jordbrukare som finansieras med finansieringsinstrument, 3. inköp av djur och inköp av ettåriga växter och plantering av dessa i annat syfte än - att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, - att skydda boskap mot stora rovdjur eller mot att användas i skogsbruk i stället för maskiner, - uppfödning av hotade raser enligt definitionen i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) enligt åtaganden enligt 7 kap. denna förordning, eller - bevarande av växtsorter som hotas av genetisk utarmning enligt åtaganden enligt 7 kap. denna förordning, 4. skuldräntor, utom sådana som avser bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter, 5. investeringar i storskalig infrastruktur inklusive bredband, utom för förebyggande åtgärder för översvämningar och kustskydd i syfte att minska inverkan av sannolika naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, och 6. investeringar i beskogning som inte är förenliga med miljö- och klimatmålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning. Första stycket 1, 3 och 4 gäller inte om stöd lämnas i form av finansieringsinstrument. Om ett köp enligt första stycket 2 finansieras genom finansieringsinstrument ska den bestämmelsen tillämpas på de stödberättigande utgifter som betalats till slutmottagaren eller, om utgiften avser garantier för lån, på det belopp som motsvarar lånet. 7 a § Stöd lämnas inte för utgifter som finansieras med andra medel. Förordning (2023:517). 8 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om vilka investeringar och utgifter som inte ger rätt till stöd. Investeringsstöd Investeringsstöd för bevattningsdammar 9 § Investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar enligt artikel 74 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till jordbruksföretag eller till företag som genomför investeringar i en bevattningsdamm som används i en jordbruksverksamhet. 10 § Stöd får lämnas för investeringar inom jordbruks- och trädgårdssektorn för att anlägga en bevattningsdamm. Stöd lämnas till företag som äger marken där investeringen genomförs, eller har tillstånd av markägaren för att genomföra investeringen. 11 § Stöd lämnas med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Lägsta stödberättigande utgifter är 200 000 kronor. Stöd får lämnas med högst 1 600 000 kronor. Förordning (2025:845). 12 § Stöd får lämnas löpande eller efter utlysning. 13 § Som förutsättning för stöd gäller att en domstol har lämnat tillstånd till uttag av vatten enligt 11 kap. 9 § miljöbalken eller att uttaget har anmälts till tillsynsmyndigheten enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11 kap. 9 a § miljöbalken. Investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet 14 § Stöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till 1. jordbruksföretag som huvudsakligen driver annan verksamhet än avel med och uppfödning av hästar, trädgårdsföretag eller rennäringsföretag, 2. företag som drivs av en fysisk person som även driver ett sådant företag som avses i 1, och 3. företag som drivs av en fysisk person som vid tidpunkten för ansökan är närstående till en fysisk person som driver ett sådant företag som avses i 1. Stöd till jordbruksföretag eller trädgårdsföretag får endast avse diversifiering till sådan verksamhet som bedrivs på den eller de fastigheter där jordbruks- eller trädgårdsföretaget driver sin verksamhet. Detsamma gäller stöd till företag som drivs av en fysisk person som även driver ett jordbruksföretag eller trädgårdsföretag, eller av en närstående till den fysiska personen. Stödet får inte lämnas för investeringar i slutprodukter som är jordbruksprodukter enligt bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2024:453). 15 § Stöd lämnas med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. 16 § Lägsta stödberättigande kostnader är 100 000 kronor. Högsta stödberättigande kostnader är 2 000 000 kronor. 17 § Ett företag kan sammanlagt inte få stöd med mer än 800 000 kronor under en period av tre år, räknat från den dag då den första ansökan om stöd enligt den strategiska planen kom in till den handläggande myndigheten. Förordning (2023:952). 18 § Stöd får lämnas efter beslutsomgångar eller efter utlysning. Sametinget får även lämna stöd löpande. Förordning (2023:517). Investeringsstöd för täckdikning med kalkfilter 19 § Stöd för täckdikning med kalkfilter enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till företag som bedriver jordbruksverksamhet eller till företag som genomför investeringar i mark som används i en jordbruksverksamhet. Med täckdikning med kalkfilter avses ny- eller omanläggning av täckdiken där strukturkalk blandas in i jorden som används för att återfylla ledningsschakten. Förordning (2025:845). 20 § Stöd lämnas till företag som äger marken där investeringen genomförs eller har tillstånd av markägaren att genomföra investeringen. 21 § Stöd för täckdikning med kalkfilter får lämnas med 60 procent av de stödberättigande kostnaderna. Investeringen ska genomföras på åkermark med lerjord. Förordning (2025:845). 22 § Lägsta stödberättigande utgifter är 30 000 kronor. 23 § Stöd får lämnas löpande eller efter utlysning. Förordning (2024:1204). Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft 24 § Stöd för investeringar för ökad konkurrenskraft enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till jordbruksföretag, trädgårdsföretag, inklusive akvaponiföretag, och rennäringsföretag samt till företag som genomför investeringar i mark och byggnader som används i en jordbruksverksamhet. Stöd lämnas inte för hästavel och hästuppfödning. Stöd lämnas inte för den del av en akvaponi som avser fiskodling. Förordning (2024:1204). 25 § Stöd lämnas med 30 procent av de stödberättigande kostnaderna om inte något annat följer av andra till fjärde styckena. Stöd får lämnas med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna när det gäller 1. stöd till rennäringen, 2. stöd för investeringar i ny teknik som möjliggör innovativa hållbara produktionssystem, 3. stöd för investeringar i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län, och 4. stöd till sådana företagare inom lantbruks- och trädgårdsnäringen som är högst 40 år den dag då ansökan om stöd lämnas in och som är ansvariga för ett företag i enlighet med 5 kap. 10 §. Stöd får lämnas med 50 procent av de stödberättigande kostnaderna om stödet lämnas till sådana företagare som avses i andra stycket 4 och investeringen sker i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län. För investeringar för minskad ammoniakavgång får stöd lämnas med 80 procent av de stödberättigande kostnaderna. Förordning (2026:288). 26 § Lägsta stödberättigande kostnader är 200 000 kronor. För täckdikning, energiskog och rennäringen är dock lägsta stödberättigande kostnader 100 000 kronor. 27 § Högsta stödbelopp är 4 700 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 3 500 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 2 400 000 kronor för övriga län. Om stöd lämnas för investeringar som, helt eller delvis, avser åtgärder för minskad ammoniakavgång är dock högsta stödbelopp 5 500 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 4 300 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 3 200 000 kronor för övriga län. I stödbeloppen enligt första stycket ingår inte stöd som ges för investeringar som enbart avser täckdiken eller energiskog. För sådana investeringar gäller ett separat högsta stödbelopp som är 4 700 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 3 500 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 2 400 000 kronor för övriga län. Förordning (2025:1322). 28 § Har upphävts genom förordning (2025:1322). 29 § Ett företag kan sammanlagt inte få stöd med mer än det högsta stödbeloppet enligt 27 § under en period av tre år, räknat från när den första ansökan om stöd enligt den strategiska planen kom in till den handläggande myndigheten. 30 § Stöd får lämnas efter beslutsomgångar, efter utlysning eller, när det gäller stöd som lämnas av Sametinget, löpande. Stöd får även lämnas löpande för investeringar som avser täckdikning, energiskog och åtgärder för minskad ammoniakavgång. Förordning (2024:1204). Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder 31 § Stöd får lämnas enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 för investeringar i vattenvårdsåtgärder. Stöd lämnas till jordbruksföretag, trädgårdsföretag, rennäringsföretag och företag som genomför investeringar i mark som används i en jordbruksverksamhet. Stöd lämnas inte till bevattningsdammar och täckdikning med kalkfilter. Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. Förordning (2025:845). 32 § Stöd som avser investeringar i vattenvårdsåtgärder i våtmarker, dammar, kalkfilterbäddar, tvåstegsdiken och andra investeringar för förbättrad miljöstatus i sjöar, vattendrag och hav lämnas till den som äger marken eller har tillstånd av markägaren att genomföra investeringen. 33 § Investeringarna ska genomföras i odlingslandskapet. 34 § För investeringar i våtmarker och dammar gäller att investeringen efter slututbetalning senast året efter slututbetalningen ska omfattas av ett åtagande enligt 7 kap. 19 §, om det inte på grund av omständigheter som står utanför stödmottagarens kontroll är omöjligt. Första stycket gäller under förutsättning att sökanden är berättigad till ersättningsformen. 35 § För investeringar i tvåstegsdiken gäller att diket ska anläggas i eller vid åkermark och ha en lågvattenfåra samt terrasser på en eller båda sidor. 36 § Lägsta stödberättigande utgifter är 30 000 kronor. 37 § Högsta stödbelopp är 600 000 kronor per hektar för våtmarker och dammar, 600 000 kronor per hektar för fosfordammar och 1 000 kronor per meter för tvåstegsdiken. Förordning (2025:845). 38 § Stöd får lämnas löpande eller efter utlysning. Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter 38 a § Stöd för förädling av jordbruksprodukter enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till 1. jordbruksföretag, som huvudsakligen driver annan jordbruksverksamhet än avel med och uppfödning av hästar, trädgårdsföretag eller rennäringsföretag, och 2. mikroföretag och små företag enligt definitionen i bilaga 1 till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Förordning (2024:1204). 38 b § Stöd enligt 38 a § 2 får inte lämnas för insatser som genomförs i tätorter med fler än 3 000 invånare. Detta gäller dock inte om projektet ger mervärden till landsbygdsområden. Förordning (2023:952). 38 c § Stöd får endast lämnas för förädling av livsmedel i vilka huvudråvarorna utgör jordbruksprodukter enligt bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller är naturprodukter. De framställda produkterna ska vara livsmedel. Förordning (2023:952). 38 d § Stöd lämnas med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Förordning (2023:952). 38 e § Lägsta stödberättigande kostnader är 100 000 kronor. Högsta stödberättigande kostnader är 3 000 000 kronor. Förordning (2023:952). 38 f § Ett företag kan sammanlagt inte få stöd med mer än 1 200 000 kronor under en period av tre år, räknat från den dag då den första ansökan om stöd enligt den strategiska planen kom in till den handläggande myndigheten. Förordning (2023:952). 38 g § Stöd får lämnas efter beslutsomgångar eller efter utlysning. Sametinget får även lämna stöd löpande. Förordning (2024:453). Projektstöd Stöd till lantrasföreningar 39 § Stöd får lämnas enligt artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 till lantrasföreningar som bedriver bevarandearbete med djur i fråga om följande raser: 1. fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, 2. dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, tabacktorpsfår, gestrikefår, 3. svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, 4. linderödssvin, 5. gotlandsruss, svensk ardenner, nordsvensk brukshäst, 6. bjurholmshöna, bohuslän-dals svarthöna, fiftyfive flowery, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, 7. skånegås, ölandsgås, 8. blekingeanka, svensk blå anka, svensk gul anka, svensk myskanka, 9. gotlandskanin, mellerudskanin, svensk pälskanin, och 10. nordiskt bi. 40 § Stöd lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. 41 § Stöd lämnas efter utlysning. Stöd får lämnas till Jordbruksverket för att genomföra projekt genom upphandling. 42 § En lantrasförening för fjäderfä kan endast få stöd om föreningen samtidigt som stöd beviljas erkänns som avelsorganisation. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om erkännande av avelsorganisationer för fjäderfä. Jordbruksverket får även i det enskilda fallet fatta beslut om sådana erkännanden. Samarbete 43 § Stöd får lämnas för samarbete för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och förbättra djurvälfärden, stödja miljövård och klimatåtgärder samt stödja åtgärder inom livsmedelskedjan och besöksnäringen inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) enligt artikel 77.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. Stöd får lämnas till transnationellt samarbete med liknande projekt och till utvecklingsprocesser i andra länder. Stöd får lämnas för nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Förordning (2023:517). 44 § Stöd får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. Stöd lämnas efter utlysning. Stöd får även lämnas till en handläggande myndighet för att genomföra ett projekt - efter utlysning, - genom upphandling, eller - om det finns särskilda skäl i egen regi. 45 § Stöd får lämnas med minst 70 och högst 100 procent av de stödberättigande utgifterna. Stöd till offentliga stödmottagare lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. Stöd för en investering inom ett projekt för blommande ytor lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. 46 § För att projektet ska vara stödberättigande ska minst två aktörer ingå i samarbetet. 47 § Stöd beviljas inte till forskning, utom för sådan försöksverksamhet och utvärdering som är nödvändig för projektet. Stöd för samarbete för innovation inom Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) 47 a § Stöd för samarbete för att främja livsmedelsproduktion och besöksnäringen får inte lämnas för insatser som genomförs i tätorter med fler än 3 000 invånare. Detta gäller dock inte om projektet ger mervärden till landsbygdsområdet eller om projektet berör jordbruksföretag eller jordbruksverksamhet. Förordning (2023:336). 48 § Stöd får lämnas för samarbete i syfte att förbereda och genomföra projekt för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) enligt artikel 77.1.
14. a)i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115. För att få stöd krävs det att innovationsgruppen har ett samarbetsavtal. Stöd får även lämnas till transnationellt samarbete med liknande projekt och till utvecklingsprocesser i andra länder. Stöd får lämnas för nya samarbetsprojekt och för nya aktiviteter i pågående samarbeten. 49 § Stöd får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. 50 § Stöd för en investering inom ett projekt lämnas med 50 procent av de stödberättigande utgifterna. För övriga delar i projektet lämnas stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. 51 § För att projektet ska vara stödberättigande ska minst två aktörer ingå i samarbetet. 52 § Lägsta stödberättigande utgifter är 200 000 kronor. 53 § Stöd beviljas inte till forskning, utom för sådan försöksverksamhet och utvärdering som är nödvändigt för projektet 54 § Stöd lämnas löpande eller efter utlysning. Stöd för att förbereda och genomföra lokalt ledd utveckling genom Leader 55 § Stöd får lämnas enligt artikel 77 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 för samarbete för att förbereda och genomföra lokalt ledd utveckling genom Leader. Stöd får även lämnas för projekt där stödmottagare i ett leaderområde samarbetar med aktörer i andra leaderområden eller i liknande partnerskap som genomför en utvecklingsstrategi inom Sverige eller i andra länder (transnationellt samarbete). Samarbetet ska syfta till att uppfylla gemensamma behov för att uppnå de mål som följer av respektive strategi och gälla en konkret projektidé. Stöd får lämnas till sådana myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag som är verksamma inom ett leaderområde. Förordning (2024:1204). 56 § Stöd får lämnas för insatser som gynnar en bredare allmänhet eller skapar förutsättningar för företagsutveckling, civilsamhället, boendemiljön, kunskap, service, klimat och miljö, landsbygdernas attraktivitet eller i övrigt god livsmiljö. Stöd lämnas med ett belopp som motsvarar mellan 40 och 100 procent av de stödberättigande utgifterna. 57 § Stöd får även lämnas för insatser som huvudsakligen syftar till att gynna enstaka kommersiella verksamheter. Stöd lämnas med ett belopp som motsvarar mellan 40 och 70 procent av de stödberättigande utgifterna. Stöd får dock lämnas med högst 300 000 kronor. Förordning (2025:845). 58 § Stöd till paraplyprojekt får endast lämnas till lokala aktionsgrupper. Stöd får inte lämnas för investeringar. Stöd får lämnas med högst 600 000 kronor. Förordning (2025:845). 59 § Lägsta stödbelopp är 24 000 kronor. 60 § Stöd får lämnas enligt artikel 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 för 1. kapacitetsuppbyggnad och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av lokalt ledda utvecklingsstrategier, 2. genomförande av insatser som väljs ut inom lokalt ledda utvecklingsstrategier, och 3. förvaltning, övervakning, utvärdering och ledning av lokalt ledda utvecklingsstrategier samt underlättande av utbyte mellan berörda parter. Åtgärder som avses i första stycket 1 ska vara stödberättigande även om stöd inte lämnas för åtgärder enligt första stycket 2 och 3. 61 § Stöd får inte lämnas för insatser som framför allt förväntas gynna invånare i tätorter med fler än 20 000 invånare. Detta gäller dock inte om projektet ger mervärden till det lokala utvecklingsområdet. 62 § Stöd lämnas löpande. Kompetensutveckling 63 § Stöd får lämnas enligt artikel 78 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 för kunskapsutbyte och informationsspridning för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och förbättra djurvälfärden, stödja miljövård och klimatåtgärder samt stödja åtgärder inom livsmedelskedjan och besöksnäringen. Förordning (2023:517). 64 § Stöd får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. Stöd lämnas efter utlysning. Stöd får även lämnas till en handläggande myndighet för att genomföra ett projekt - efter utlysning, - genom upphandling, eller - om det finns särskilda skäl i egen regi. 65 § Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna. 66 § Stöd lämnas inte för utgifter som täcks av deltagaravgifter. 66 a § Stöd för kompetensutveckling för att främja livsmedelsproduktion och besöksnäringen får inte lämnas för insatser som genomförs i tätorter med fler än 3 000 invånare. Detta gäller dock inte om projektet ger mervärden till landsbygdsområdet eller om projektet berör jordbruksföretag eller jordbruksverksamhet. Förordning (2023:336). Startstöd för unga 67 § Startstöd för unga jordbrukare enligt artikel 75 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas till en ung jordbrukare eller till en ung företagare inom trädgårdssektorn eller rennäringen som 1. är ansvarig för ett företag i enlighet med 5 kap. 10 § första stycket, 2. är högst 40 år den dag då ansökan om stöd lämnas in, 3. har gymnasieexamen eller motsvarande utländsk utbildning, eller 4. har arbetslivserfarenhet inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen motsvarande minst 12 månaders heltidsarbete, och 5. för första gången etablerar sig som ägare eller delägare till ett företag som
15. a)har en affärsplan, och
16. b)bedriver jordbruksverksamhet som förväntas bli affärsmässig när affärsplanen är genomförd. Stöd får även lämnas till en sådan ung jordbrukare eller företagare som avses i första stycket och som utvidgar en verksamhet som han eller hon har etablerat tidigare så att verksamheten förväntas bli affärsmässig när affärsplanen är genomförd. Förordning (2023:952). 68 § Stöd får lämnas med 1. 150 000 kronor om produktionspotentialen enligt affärsplanen beräknas till motsvarande ett halvtidsarbete på minst 860 standardtimmar per år, och 2. 300 000 kronor om produktionspotentialen enligt affärsplanen beräknas till motsvarande ett heltidsarbete på minst 1 720 standardtimmar per år. Ansökan om stöd ska lämnas in senast 24 månader efter det att den unga jordbrukaren eller företagaren har uppfyllt kraven i 67 § 1 och 5. 69 § Jordbrukaren eller företagaren ska i sin ansökan lämna uppgifter om sin affärsplan. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som affärsplanen ska innehålla. 70 § Startstöd för rennäringsföretag lämnas till den som är medlem av en sameby vid ansökningstillfället och har en mentor utsedd för en period om minst tre år. 71 § Stöd lämnas löpande eller efter utlysning av den handläggande myndigheten. 10 kap. Tekniskt bistånd 1 § Tekniskt bistånd enligt artikel 125 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas för åtgärder för att stöd genom Sveriges strategiska plan ska kunna förvaltas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Sådant bistånd får även lämnas för motsvarande åtgärder inom landsbygdsprogrammet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, och för påföljande programperioder för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tekniskt bistånd får lämnas till Jordbruksverket, Sametinget och länsstyrelserna. Förordning (2024:1204). 2 § Tekniskt bistånd får lämnas för utgifter och kostnader för 1. förberedelse, förvaltning, uppföljning och utvärdering av den strategiska planen, 2. information och kommunikation i arbetet med förberedelse av den strategiska planen och den löpande förvaltningen av planen, 3. kontroll och revision av genomförandet av den strategiska planen, 4. inrättande och drift av det nationella nätverk som avses i artikel 126.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115, 5. klagomål enligt artikel 69.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060, 6. insatser för att minska den administrativa bördan för stödmottagare, inklusive inrättande av system för elektroniskt datautbyte, och 7. insatser för att öka kapaciteten hos myndigheter och stödmottagare när det gäller förvaltning och användning av fondmedel. Förordning (2023:952). 3 § Tekniskt bistånd får lämnas för kostnader för avskrivning enligt artikel 86.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 när det gäller utgifter som avser förberedelser och förvaltning av it-system. Förordning (2023:952). 4 § Tekniskt bistånd lämnas med en klumpsumma. Förordning (2023:952). 11 kap. Kontroll Gemensamma bestämmelser 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om det kontrollsystem som avses i artikel 59.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116. Bestämmelserna syftar till att uppnå de mål som avses i artikel 59.1. I 55 § finns också bestämmelser om kontroll av lokala aktionsgrupper. I fråga om sådan kontroll gäller inte bestämmelserna i 2-6 §§. Förordning (2023:517). 2 § Kontroll av att bestämmelserna i de EU-förordningar som denna förordning kompletterar och av att denna förordning följs utförs i form av administrativ kontroll, kontroll på plats och kontroll i efterhand. 3 § Den handläggande myndigheten utför de administrativa kontrollerna. Länsstyrelserna utför administrativa kontroller när det gäller grundvillkoren enligt 4 kap. 4 § Den handläggande myndigheten utför kontrollerna på plats, om inte något annat följer av andra och tredje styckena. Jordbruksverket utför kontroller på plats i fråga om stöd enligt 9 kap. Länsstyrelserna utför kontroller på plats när det gäller grundvillkoren enligt 4 kap. och ersättning enligt 7 kap. 13,

§§. Förordning (2024:1204). 5 § Jordbruksverket utför kontrollerna i efterhand. 6 § Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet genom att lämna råd och hjälp. Kontroll av ansökningar om direktstöd och stöd för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden samt kompensationsstöd Administrativa kontroller 7 § En administrativ kontroll ska göras av ansökningar av stöd och ansökningar om utbetalning av stöd enligt 5 kap., åtaganden enligt 7 kap. och stöd enligt 8 kap. 8 § Den administrativa kontrollen ska omfatta kontroll av att ansökan avser stöd som är förenligt med den strategiska planen för Sverige 2023-2027 och med tillämpliga unionsrättsliga och nationella bestämmelser. 9 § Den administrativa kontrollen ska säkerställa att

1. stödvillkor och åtaganden uppfylls,
2. åtgärder inte finansieras ur någon annan del av unionens budget,
3. ansökningarna är fullständiga och har lämnats in i rätt tid, och
4. ansökningarna stämmer överens med ingångna fleråriga åtaganden om sådana åtaganden finns. 10 § I den administrativa kontrollen ska följande korskontroller ingå.
5. korskontroller av de jordbruksskiften som ansökan omfattar och den information som finns i identifieringssystemet för jordbruksskiften för att säkerställa att marken berättigar till stöd,
6. korskontroller av de jordbruksskiften som ansökan omfattar och analyser från arealövervakningssystemet för att säkerställa att stödvillkoren följs,
7. korskontroller med hjälp av systemet för identifiering och registrering av djur för att säkerställa att stödvillkoren följs, och
8. korskontroller mellan jordbruksskiften för att säkerställa att inte fler än en stödmottagare söker stöd för samma mark. Kontroller på plats 11 § Om den handläggande myndigheten informerar stödmottagaren om att en kontroll på plats ska utföras (föranmälan) ska föranmälan göras så sent som möjligt och inte tidigare än fjorton dagar i förväg. En kontroll på plats som avser ansökningar om stöd för djur eller grundvillkor som rör djur får inte föranmälas tidigare än 48 timmar i förväg. Om det enligt lag eller annan författning som gäller grundvillkor krävs att en kontroll på plats sker utan föranmälan gäller detta även i fråga om kontroll enligt denna förordning. Föranmälan av en kontroll på plats får inte motverka syftet med kontrollen eller göra den mindre effektiv. 12 § Om en kontroll på plats avser en ansökan som omfattar både djurbaserat och arealbaserat stöd får kontrollen av djur göras vid ett annat tillfälle än kontrollen av areal. Om kontroll på plats av grundvillkor omfattar flera olika verksamhetskrav eller normer för god jordbrukssed och goda miljöförhållanden får de olika kontrollerna göras vid olika tillfällen. 13 § En kontroll på plats av ansökningar om arealbaserade stöd ska omfatta
9. minst 5 procent av de stödmottagare som ansöker om stöd enligt 5 kap. 5, 8, 14, 20, 24, 28 a och 28 b §§, 7 kap. 12, 16, 19 och 20 §§ och 8 kap., och
10. minst 30 procent av de arealer som anges i ansökningarna om stöd för produktion av hampa i enlighet med artikel 8.3 (i) i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/
11. Den lägsta kontrollnivån enligt första stycket 1 får uppnås för varje stöd eller efter gruppering av stöd enligt första stycket
12. Om kontrollnivån ska uppnås efter gruppering av stöd ska urvalet omfatta ett tillräckligt stort urval per stöd för att det ska gå att bedöma om kontrollerna är effektiva. Förordning (2025:845). 14 § En kontroll på plats av ansökningar om djurbaserade stöd ska omfatta minst 5 procent av de stödmottagare som ansöker om stöd för kopplat inkomststöd för produktion av nötkreatur enligt 5 kap. 29 §, djurvälfärdsersättning enligt 7 kap. 13 § och stöd för hotade husdjursraser enligt 7 kap.

§§. Den lägsta kontrollnivån enligt