Skattebetalningslag (1997:483)

Skattebetalningslag (1997:483) SFS nr: 1997:483 Departement/myndighet: Finansdepartementet S5 Utfärdad: 1997-06-12 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2011:1511 Övrig text: Upphävd: 2012-01-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet 1 kap. Tillämpningsområde, definitioner och valuta. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av 1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxerings-lagen (1990:324), 2. avgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), 3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), 5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt sådant belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket den lagen, 6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och 7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Lagen gäller även, om inte annat särskilt anges, vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av punktskatt. Med punktskatt avses i denna lag skatt enligt 1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lagen (1972:820) om skatt på spel, 3. lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, 4. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 5. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 6. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 7. lagen (1991:1482) om lotteriskatt, 8. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., 9. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 10. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 11. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 12. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 13. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 14. lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, och 15. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Lag (2011:75). 1 a § Har upphävts genom lag (2006:1429). 1 b § Har upphävts genom lag (2004:1142). 2 § Lagen gäller vid bestämmande, debitering och betalning av 1. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift som avses i 1 §, 2. förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 3. kontrollavgift enligt 15 kap. 9 §, 4. kontrollavgift enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m., 5. kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher, 6. transporttillägg som avses i 4 kap. 9 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 7. kontrollavgift enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m., och 8. ränta på skatt eller avgift som avses i 1 och 1 a §§ samt på skattetillägg, avgift och transporttillägg som avses i 1-7. Lag (2008:1320). 2 a § Lagen gäller inte, om det inte särskilt anges, när skatt skall tas ut enligt mervärdesskattelagen (1994:200) vid import av varor eller när det är fråga om punktskatt som skall betalas till Tullverket enligt någon av de lagar som anges i 1 § andra stycket. I sådana fall gäller tullagen (2000:1281). Lag (2002:400). 2 b § Lagen gäller inte för skattepliktiga varor som 1. är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, eller 2. omfattas av ett beslut om skatt enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Om ett beslut som avses i första stycket upphävs, skall dock lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats. Lag (2007:462). Definitioner 3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i de lagar som anges i 1- 2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324), om inte annat anges i detta kapitel eller framgår av sammanhanget. Med arbetsgivaravgift avses dock även sådan särskild löneskatt och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Vidare avses med juridisk person också dödsbon och handelsbolag. Lag (2001:328). 4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även 1. avgift och avgiftsskyldig, 2. belopp som ska dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt 3. skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift, transporttillägg och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift, transporttillägg eller ränta. Med skatt likställs 1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, 2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut ska betalas in igen till Skatteverket, och 3. belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200). Med skattskyldig likställs 1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §, 2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, 3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §, 4. den som Skatteverket enligt 23 kap. 3 § har beslutat ska svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi, 5. den som är grupphuvudman enligt 6 §, 6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt, 7. den som har rätt till återbetalning enligt

1. a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
2. b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
3. c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
4. d)28-30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 8. den som har rätt till återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a, 9, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi eller omfattas av ett slutligt beslut om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 b § tredje stycket samma lag, 9. den som i egenskap av företrädare för en juridisk person är betalningsskyldig enligt 12 kap. 6 eller 6 a § eller som träffat överenskommelse enligt 12 kap. 7 c §, och 10. den som i egenskap av ombud för en generalrepresentation eller skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare är betalningsskyldig för skatt enligt 23 kap. 3 c eller 3 d §. Lag (2008:1318). 5 § Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Vad som sägs i denna lag om ekonomiska föreningar gäller, om inte annat föreskrivs, även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS). Lag (2009:722). 6 § I denna lag avses med arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete, arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete, beskattningsår: i fråga om
5. a)skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avgift som avses i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, beskattningsår enligt 1 kap. 13- 15 §§ inkomstskattelagen,
6. b)mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett,
7. c)punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat,
8. d)skatt som inte avses i a-c, det kalenderår för vilket skatten ska betalas, grupphuvudman: den som enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen utsetts som huvudman för en mervärdesskattegrupp, inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret, näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget, överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt. Lag (2011:75). Valuta 7 § Samtliga uppgifter som skall lämnas enligt denna lag skall, om inte annat följer av 5 kap. 12 § andra stycket, till sina belopp anges i svenska kronor. Lag (2000:55). 2 kap. Beslutande myndighet 1 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket. Lag (2003:664). 2 § Har upphävts genom lag (2003:664). 3 § Har upphävts genom lag (2003:664). 4 § Har upphävts genom lag (2003:664). 5 § Har upphävts genom lag (2003:664). 5 a § Har upphävts genom lag (2003:664). 6 § Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får Skatteverket ändå pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till verket med uppgift om den dag då begäran kom in till domstolen. Lag (2003:664). 7 § Har upphävts genom lag (2003:664). 8 § Om ett beskattningsärende som avses i denna lag har ett nära samband med ett taxeringsärende som enligt 2 kap. 4 § taxerings- lagen (1990:324) skall avgöras i en skattenämnd, får även beskattningsärendet avgöras i skattenämnden, om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang. 3 kap. Registrering och skattekonton Registrering 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala arbetsgivaravgifter, 2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen och av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 nämnda lag, 3. den som är grupphuvudman, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11-13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 5 a. en utländsk företagare som är etablerad i ett annat EU- land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 2, 4 eller 5, 5 b. en näringsidkare som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 6. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och 7. den som är skattskyldig enligt
9. a)lagen (1972:820) om skatt på spel,
10. b)4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
11. c)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
12. d)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
13. e)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
14. f)10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
15. g)9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
16. h)4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
17. i)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
18. j)lagen (1999:673) om skatt på avfall,
19. k)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller
20. l)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Om skatt ska betalas enligt 23 kap. 3 c eller 3 d § av ett ombud för en generalrepresentation eller av en skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare, ska ombudet respektive representanten registreras i stället för försäkringsgivaren. Lag (2011:288). Anmälan för registrering 2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet. Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som enligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen anses ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen. Lag (2003:664). 3 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har ändrats, skall den som gjort anmälan underrätta Skatteverket om ändringen. Om inte något hindrar det skall underrättelsen lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade. Lag (2003:664). Föreläggande 4 § Skatteverket får förelägga den som inte gör anmälan enligt 2 § eller inte lämnar underrättelse enligt 3 §, att fullgöra sin skyldighet eller att lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om skyldighet att göra anmälan eller lämna underrättelse finns. Lag (2003:664). Skattekonton 5 § Skatteverket skall upprätta ett skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt denna lag. Skatteverket får besluta att en person skall ha fler än ett skattekonto. För en grupphuvudman skall det upprättas ett särskilt skattekonto för registrering av mervärdesskattegruppens mervärdesskatt. Ett särskilt skattekonto skall upprättas även för ett sådant ombud eller en sådan skatterepresentant som skall svara för betalning av skatt enligt 23 kap. 3 c eller 3 d §. På skattekontot skall, om inte annat följer av fjärde stycket, Skatteverket registrera skatt som skall betalas in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A- skatt, gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har lämnats för indrivning. Belopp som skall betalas in registreras på förfallodagen. Belopp som skall tillgodoräknas registreras så snart underlag finns. Belopp som har betalats av en företrädare för en juridisk person på grund av en överenskommelse enligt 12 kap. 7 c § skall registreras på den juridiska personens skattekonto. Lag (2007:462). 6 § Skatteverket skall dels årligen, dels månatligen stämma av inbetalda och andra tillgodoförda belopp mot påförda belopp. Någon avstämning behöver dock inte göras då inte något annat belopp än ränta har tillgodoförts eller påförts. En avstämning av skattekontot skall också göras när den skattskyldige begär det, om inte särskilda skäl talar mot det. Den årliga avstämningen skall göras sedan den slutliga skatten har registrerats. Lag (2003:664). 4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt Skyldighet att betala preliminär skatt 1 § Preliminär skatt för en skattskyldig skall betalas för inkomståret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret. 2 § Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A- skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A- skatt). 3 § Skatteavdrag görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning enligt vad som anges i 5 kap. 4 § F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel. Av 5 kap. framgår att skatteavdrag i vissa fall skall göras även för den som har fått en F-skattsedel. 5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av Skatteverket. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som inte har fått en F-skattsedel. Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs. Lag (2003:664). Skattsedel på preliminär skatt 6 § Skatteverket skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på preliminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar (F-skattsedel och A-skattsedel). Lag (2003:664). Utfärdande av F-skattsedel 7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Lag (1997:1032). 8 § En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel. 9 § Skatteverket får i fråga om fysiska personer besluta att en F-skattsedel skall utfärdas under villkor att den åberopas endast i personens näringsverksamhet. Villkoret skall framgå av skattsedeln. Lag (2003:664). 10 § En F-skattsedel får inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag enbart på grund av delägarens intäkter från bolaget. 11 § En F-skattsedel får inte utfärdas 1. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet, 2. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 2, 4-7 eller 9, så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller 3. för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §. För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 § 8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i konkurs. Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som sägs i första och andra styckena. F-skattebevis 12 § För den som får en F-skattsedel skall Skatteverket också utfärda ett F-skattebevis. Villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset. Lag (2003:664). Återkallelse av F-skattsedel 13 § Skatteverket skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren 1. begär att skattsedeln skall återkallas, 2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet, 3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt, 4. inte följer ett föreläggande att lämna självdeklaration eller, i fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 3 kap. 18 eller 19 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering, 5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag eller motsvarande utländsk skatt i en utsträckning som inte är obetydlig, 6. har meddelats näringsförbud, 7. är i konkurs, 8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla företagets eller bolagets F- skattsedel på grund av ett förhållande som kan hänföras till företagsledaren, eller 9. är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och en företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett förhållande som avses i 3-8. Lag (2003:664). 14 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse av en F-skattsedel trots vad som sägs i 13 §. Lag (2003:664). 15 § Om en F-skattsedel har återkallats, får Skatteverket förelägga innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till verket. Skatteverket får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda uppdragsgivare som verket känner till. Lag (2004:127). Utfärdande av A-skattsedel 16 § En A-skattsedel skall på begäran utfärdas för 1. skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och 2. skattskyldig som har en F-skattsedel med villkor enligt 9 §. 5 kap. Skatteavdrag Skyldighet att göra skatteavdrag 1 § Den som betalar ut sådan ersättning för arbete, ränta eller utdelning som skall tas upp som intäkt är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje tillfälle då utbetalning sker. Lag (2000:1164). Skatteavdrag från ersättning för arbete 2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant ersättning för arbete. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, 3. ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst om ersättningen inte utgör livränta, 4. engångsbelopp på grund av personskada, 5. sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), 6. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet, 7. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen skall dra av i inkomstslaget näringsverksamhet, 8. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord, och 9. annan kontant ersättning som utgår med anledning av tjänsten. Lag (1999:1300). 3 § Skatteavdrag ska inte göras, om 1. ersättningen är mindre än 100 kronor, 2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor, 3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kronor under inkomståret och
21. a)utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,
22. b)ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
23. c)utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken, samt
24. d)det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, 4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret understiger ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, 5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget, 6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsvaret, eller 7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen till mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret. Lag (2010:1268). 4 § Skatteavdrag ska inte göras från ersättning som betalas ut till 1. staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund, 2. fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. utländska juridiska personer, eller 4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §. Första stycket 2 och 3 gäller inte, om - ett sådant beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för mottagaren som avses i 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att ett sådant beslut finns, eller - ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte ska göras enligt den lagen. Lag (2009:1063). 5 § Skatteavdrag skall inte heller göras, om den som tar emot ersättningen har en F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som avses i 4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F- skattsedeln åberopas skriftligen. Lag (1999:1058). 6 § Även om mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan ersättning som avses i 2 § andra stycket. Anmälningsskyldighet 7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har eller åberopar en F-skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant villkor, trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Lag (2003:664). Skatteavdrag från ränta och utdelning 8 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas för enligt 8 eller 9 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2001:1239). 9 § Skatteavdrag ska inte göras från 1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor, 2. ränta eller utdelning till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. ränta eller utdelning som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige, 4. ränta på ett förfogarkonto som avses i 8 kap. 6 § andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor, 5. ränta på ett konto för klientmedel, 6. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 8 kap. 5 § andra stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 7. ränta eller utdelning som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift för enligt 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 8. utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), 9. utdelning på andelar i en svensk ekonomisk förening, 10. utdelning från en utländsk juridisk person, om utdelningen inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom någon som bedriver valutahandel eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs, 11. ränta på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning som har betalats ut mot att kupong eller kvitto har lämnats och inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs, eller 12. räntekompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta. Lag (2011:75). Beslut om befrielse från skatteavdrag 10 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte skall göras från viss ersättning för arbete, 1. om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet, eller 2. om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden eller på grund av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för arbetsgivaren. Lag (2003:664). 11 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för 1. en arbetstagare som är obegränsat skattskyldig här i landet men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller 2. en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men utför arbete här i landet. En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten. Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och om Skatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den andra staten om att skatten skall tas ut där, får verket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras. Lag (2003:664). Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag 12 § Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Om ersättningen betalas ut i utländsk valuta och skatteavdraget beräknats på ersättning som räknats om enligt en annan valutakurs än kursen vid utbetalningstillfället, skall skatteavdragets belopp anges i den utländska valutan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Lag (2000:55). Skyldighet att tillämpa vissa beslut 13 § Ett beslut om skatteavdrag enligt 8 kap. 11, 27, 28 eller 29 § skall följas senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller sedan två veckor har gått efter det att den som skall göra avdraget fick del av beslutet. Återbetalning av skatteavdrag 14 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, skall den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto. Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27 eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten. Lag (2003:664). Föreläggande att göra skatteavdrag 15 § Den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift som avses i 12 §, får föreläggas av Skatteverket att fullgöra skyldigheten. Lag (2003:664). Skyldighet att visa upp skattsedel m.m. 16 § Den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren 1. visa upp sin A-skattsedel, 2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis, 3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första stycket får godtas, 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 6. visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag ska genast visa upp beslutet för den som ska göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte ska gälla ett visst slag av ersättningar. Lag (2009:1063). 6 kap. Beräkning av F-skatt Beräkning av F-skatt enligt schablon 1 § F-skatt skall, om inte annat följer av 3 §, beräknas enligt schablon. För annan skattskyldig än handelsbolag tas F-skatt i sådant fall ut med 110 % av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten, utan hänsyn till eventuella ändringar enligt 5 §, tas dock F-skatt ut med 105 % av den slutliga skatten. För handelsbolag skall vid beräkning enligt schablon F-skatt tas ut med ett belopp motsvarande handelsbolagets slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten. 2 § Vid beräkning av F-skatt enligt schablon skall om möjligt hänsyn tas till mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdesskatt inte ingår i den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om mervärdesskatt har fastställts för den skattskyldige för tiden september andra året före inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får denna skatt läggas till grund för beräkningen av F-skatten. Om mervärdesskatten för året före inkomståret skall redovisas i självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för andra året före inkomståret läggas till grund för beräkningen. Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering 3 § F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering), 1. om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret, 2. i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, eller 3. om det finns andra särskilda skäl. Även om det inte följer av första stycket, skall F-skatt beräknas med ledning av preliminär taxering, om den skattskyldige har lämnat en preliminär självdeklaration. 4 § Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen av F-skatten tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen tilllämpas. Lag (2003:227). Ändrad beräkning av F-skatt 5 § Skatteverket får besluta om ändrad beräkning av F-skatt för att uppnå att F-skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten. Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2003:664). Hänsyn till andra belopp 6 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till 1. den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom skatteavdrag, och 2. andra belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige utöver F-skatten. 7 kap. Beräkning av särskild A-skatt 1 § Vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestämmelserna i 6 kap. om beräkning av F-skatt. 8 kap. Beräkning av skatteavdrag Skatteavdrag enligt skattetabell 1 § Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om inte annat följer av 6-9 §§ eller av Skatteverkets beslut enligt 11 §. Skattetabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för den fysiska personen. Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under det föregående inkomståret. Lag (2003:664). Allmänna skattetabeller 2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt allmänna skattetabeller från sådan ersättning för arbete som hänför sig till en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen. 3 § De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika in komstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att 1. inkomsten är oförändrad under inkomståret, 2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, 3. arbetstagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än kommu nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravnings avgift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, 4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än grundavdrag, och att 5. arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift och ar betsinkomst enligt 67 kap. 4-9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skattetabellerna ska ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal. Av tabellerna ska också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift. Lag (2009:196). Särskilda skattetabeller 4 § Skatteavdrag ska, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), med undantag för vårdbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken. De särskilda skattetabellerna ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. Lag (2010:1268). 5 § I fråga om sjöinkomst ska skatteavdrag beräknas enligt särskilda skat tetabeller för sjömän. Tabellerna ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. Lag (2009:196). Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget 6 § Om en fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara 30 % av den ersättning som inte utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (sidoinkomst). Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fått besked av Skatteverket om vilket skatteavdrag som skall göras. Lag (2003:664). Frivillig förhöjning av skatteavdraget 7 § Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från ersättning som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (huvudinkomst) skall göras med större belopp än som följer av bestämmelserna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller sedan två veckor gått efter det att arbetsgivaren fick del av anmälan. Om Skatteverket med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om minskning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå arbetstagarens begäran om ett förhöjt skatteavdrag. Lag (2003:664). Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats Ersättning för arbete 8 § Skatteavdrag skall göras med 30 % av 1. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person, 2. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är sidoinkomst för mottagaren, 3. ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen, 4. ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka, och 5. sådan ersättning för arbete som redovisas i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a §. Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2000:1000). Pension och sjukpenning m.m. 9 § Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras med 30 %, om mottagaren har F-skattsedel. Ränta och utdelning 10 § Skatteavdrag från sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 § skall göras med 30 %. Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen. Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag 11 § Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar ska beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre. Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket ska ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som ska gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, ska den tidigare skattesatsen tillämpas. Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta. Lag (2007:1405). 12 § När Skatteverket beslutar om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund i fråga om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare. När det gäller ersättning till handelsbolag får beslut om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund fattas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2003:664). 13 § I fråga om ränta och utdelning får Skatteverket besluta om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skatteavdrag inte skall göras från viss ränta eller utdelning. Lag (2003:664). Underlag för beräkning av skatteavdrag Beräkning av förmånsvärde 14 § Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra förmåner, ska skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda värde. Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, ska ersättningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet. I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska den i vars tjänst rättigheten förvärvats anses som arbetsgivare. I fråga om intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet eller liknande, ska den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen anses som arbetsgivare. I fråga om intäkt i form av en annan förmån än sådan som avses i tredje stycket eller ersättning, som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, ska den hos vilken den skattskyldige är anställd i Sverige anses som arbetsgivare, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och den skattskyldige. Förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen ska räknas med då rätten utnyttjas eller överlåts. Intäkter som avses i fjärde stycket ska räknas med först när arbetsgivaren har fått kännedom om dem. Lag (2008:823). 15 § Värdet av förmån av någon annan bostad här i landet än semesterbostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) skall beräknas enligt värdetabeller. Tabellerna skall ha följande grunder. Landet delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad skall bestämmas inom varje område till det genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. För en bostad utanför tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden. Lag (2000:1000). 16 § Om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 9 kap. 2 § andra stycket, skall detta värde användas även vid beräkning av skatteavdrag. Lag (2003:664). 17 § Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelserna om jämkning i 61 kap. 18 § inkomstskattelagen får dock tillämpas endast i fråga om förmån av fri kost och efter beslut av Skatteverket. Lag (2003:664). Drickspengar 18 § Om en arbetstagare på grund av arbetsavtal har rätt att ta emot också drickspengar eller någon annan liknande ersättning direkt från allmänheten och arbetsgivaren känner till eller kan uppskatta ersättningen, skall hänsyn tas till sådan ersättning vid beräkning av skatteavdrag. Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall skatteavdrag göras endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10-15, 17 och 21 §§ inkomstskattelagen eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. Lag (2006:993). Andra ersättningar för kostnader i arbetet 20 § Från andra ersättningar för kostnader i arbetet än som avses i 19 § skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning: 1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela ersättningen. 2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på den överstigande delen. Avgifter i samband med tjänsten 21 § Skatteavdrag skall beräknas på det belopp som återstår sedan följande avgifter räknats av från ersättningen för arbetet: 1. avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar för egen eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, och 2. avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten. Kostnadsavdrag 22 § Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast om 1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid inkomsttaxeringen, och 2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under inkomståret. Av 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) följer att arbetstagarens utgifter i vissa fall skall beräknas enligt schablon. Finns det inte någon schablon skall Skatteverket på begäran av arbetsgivaren bestämma hur kostnaderna skall beräknas. Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta. Lag (2003:664). Hemresor 23 § På begäran av en utbetalare får Skatteverket besluta att skatteavdrag skall göras utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock endast till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2003:664). Resor vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag 24 § Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa. Lag (2002:391). Förmån av hushållsarbete 25 § Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F- skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår. Lag (2009:541). Skatteavdrag från förskott 26 § Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, skall skatteavdraget beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen. Om hela ersättningen inte är känd då förskottet betalas ut, beräknas skatteavdrag som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperioden. När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen. Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning 27 § För den som är försatt i konkurs får Skatteverket efter ansökan av konkursboet besluta att skatteavdrag skall göras med mindre belopp än som annars skulle ha gällt, om den preliminära skatten därigenom bättre stämmer överens med den beräknade slutliga skatten. Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas konkursgäldenären utöver A-skatt. Lag (2003:664). 28 § Bestämmelserna i 27 § gäller också efter ansökan av Kronofogdemyndigheten när ersättning skall tas i anspråk genom utmätning. Lag (2006:727). Ändrad beräkning av skatteavdrag 29 § Skatteverket får besluta om ändrad beräkning av skatteavdrag för att uppnå att detta bättre stämmer överens med den beräknade slutliga skatten. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ skall då tillämpas. Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige utöver A-skatt och till sådana belopp som avses i 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b. Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2003:664). Skatteavdrag från ersättning i utländsk valuta 30 § Om ersättning för arbete betalats ut i utländsk valuta och uppgift om skatteavdragets belopp, enligt 5 kap. 12 § andra stycket, lämnats i denna valuta, skall skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid utbetalningstillfället. Lag (2000:55). 9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter 1 § Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter de procentsatser och på det underlag som anges i 1. 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 2. 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och 3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2000:985). 2 § Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i 61 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall dock värderas till marknadsvärdet. På begäran av arbetsgivaren får Skatteverket bestämma värdet av förmånen om 1. värdet av bilförmån eller kostförmån skall justeras enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § inkomstskattelagen, eller 2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer än 10 % från det värde som följer av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen. Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om Skatteverkets beslut. Lag (2006:1496). 3 § Om en arbetsgivare har utgett ersättning som till viss del motsvarar utgifter i arbetet och ersättningen till den delen är avgiftsfri enligt 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980), gäller vid beräkningen av utgifterna bestämmelserna i 8 kap. 22 § andra och tredje styckena. Lag (2000:985). 10 kap. Skyldighet att lämna deklaration Preliminär självdeklaration Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration 1 § En preliminär självdeklaration skall lämnas av 1. den som ansöker om F-skattsedel, och 2. den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.1 2 § En skattskyldig får lämna en preliminär självdeklaration även i andra fall än som avses i 1 §. 3 § Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden, skall den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration. 4 § I de fall som avses i 1 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna någon preliminär självdeklaration efter den 30 november inkomståret. 5 § Efter föreläggande av Skatteverket skall också den som inte är deklarationsskyldig enligt 1 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration. Lag (2003:664). När en preliminär självdeklaration skall lämnas 6 § En preliminär självdeklaration enligt 1 § 1 skall lämnas när ansökan görs. I de fall som avses i 1 § 2 skall den preliminära självdeklarationen lämnas senast den 30 november året före inkomståret eller, om den skattskyldige då inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att skyldigheten uppkom. En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14 dagar efter det att förhållandena ändrades. Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp 7 § En preliminär självdeklaration ska innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2007:1405). Uppgift om kommande utbetalningar 8 § Efter föreläggande av Skatteverket är en arbetsgivare skyldig att för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut under inkomståret. Lag (2003:664). Skalbolagsdeklaration Skyldighet att lämna skalbolagsdeklaration 8 a § Om 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas skall det avyttrade företaget lämna en skalbolagsdeklaration. Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats skall i stället den delägare som har avyttrat andelen lämna en skalbolagsdeklaration. Handelsbolaget skall till delägaren lämna de uppgifter som framgår av 3 kap. 18 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter som behövs för dennes skalbolagsdeklaration. Lag (2003:227). När en skalbolagsdeklaration skall lämnas 8 b § En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 60 dagar efter det att andelen eller delägarrätten har avyttrats eller tillträtts. Lag (2011:1511). Vad en skalbolagsdeklaration skall ta upp 8 c § En skalbolagsdeklaration ska innehålla - de uppgifter som avses i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, och - nödvändiga identifikationsuppgifter för den som avyttrat och för den som förvärvat andelen. Lag (2008:1065). Skattedeklaration Skyldighet att lämna skattedeklaration 9 § En skattedeklaration ska lämnas av 1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det, 2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag ska göras från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), 4. annan som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § nämnda lag, allt om inte annat följer av 31 eller 32 §, 5. den som är grupphuvudman, 6. den som omfattas av beslut enligt 11 §, och 7. den som ska registreras enligt 3 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 5 a, om inte annat följer av 31 §. Lag (2009:1335). 9 a § En punktskattedeklaration skall lämnas av den som är skattskyldig enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 1 § andra stycket. Vad som sägs i denna lag om skattedeklarationer skall, om inte något annat anges, gälla även punktskattedeklarationer. I 32 a och 32 b §§ finns bestämmelser om särskild skattedeklaration. Lag (2002:400). 10 § Efter föreläggande av Skatteverket skall också den som inte är deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration. Lag (2003:664). 11 § Skatteverket skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket skall redovisas i en skattedeklaration, 1. om den skattskyldige begär det, eller 2. om det finns särskilda skäl. Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår. Lag (2003:664). 12 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket gå med på att en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel. Lag (2003:664). 13 § En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod. Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § första stycket 1-5 inte skall redovisa vare sig skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en viss redovisningsperiod och om Skatteverket skriftligen upplysts om detta, behöver någon deklaration inte lämnas för den perioden. Detta gäller även om en förenklad skattedeklaration enligt 13 a § lämnas för redovisningsperioden. I fråga om den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller andra stycket endast om den skattskyldige enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatten i sin självdeklaration. Lag (2003:664). 13 a § En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna skattedeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad skattedeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. En förenklad skattedeklaration skall lämnas för varje betalningsmottagare och för varje redovisningsperiod under vilken ersättning för arbete betalats ut. Vad som sägs i 10 kap. 22 och 24-27 §§, 11 kap. 16 och 18 §§, 14 kap. 6 §, 15 kap. 3 och 7 §§, 16 kap. 4 §, 21 kap. 9 och 11 §§ samt 23 kap. 9 § om skattedeklarationer skall gälla även förenklade skattedeklarationer. Lag (2003:1205). Redovisningsperioder 14 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något annat särskilt föreskrivs. Lag (2002:400). 14 a § För en sådan mervärdesskattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara tre kalendermånader. Första stycket gäller även den som ska registreras enligt 3 kap. 1 § 4 eller 5, om redovisningen inte ska ske enligt 31 §. Lag (2011:288). 14 b § Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre 1. om den skattskyldige begär det, eller 2. om det finns särskilda skäl. Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst tjugofyra på varandra följande redovisningsperioder, om inte särskilda skäl talar emot det. Ett beslut enligt första stycket 2 gäller till dess Skatteverket beslutar annat. Lag (2007:1377). 14 c § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras till en kalendermånad i stället för tre eller omvänt, ska den nya redovisningsperioden börja gälla vid ingången av det kalenderkvartal som följer närmast efter den tidpunkt då de förhållanden som ligger till grund för ändringen inträffade eller beslut enligt 14 b § första stycket fattades. Om omständigheterna talar för det, får Skatteverket dock besluta att den nya redovisningsperioden ska börja gälla ett kalenderkvartal senare än vad som anges i första stycket. Lag (2007:1377). 14 d § Utan hinder av 14 c § ska en ny redovisningsperiod gälla omedelbart, om beslut har fattats enligt 1. 14 b § första stycket 2, eller 2. 14 b § första stycket 1 och det finns särskilda skäl. Lag (2007:1377). 15 § För en sådan mervärdesskattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration och som därför ska redovisa mervärdesskatt i en skattedeklaration samt för handelsbolag, får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunderlagen exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor. Lag (2011:288). 16 § Redovisningsperioden för mervärdesskatt som skall redovisas i en självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser när det gäller inkomstbeskattning. 16 a § För en skattskyldig som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp om högst 20 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för punktskatten skall vara ett helt beskattningsår. Ett beslut enligt första stycket upphör att gälla om den skattskyldige försätts i konkurs. Den pågående redovisningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av den kalendermånad under vilken konkursbeslutet har meddelats. Lag (2003:664). Vad en skattedeklaration skall ta upp 17 § En skattedeklaration ska, utom i de fall som anges i 17 a §, ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. följande uppgifter om skatteavdrag:
25. a)den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag,
26. b)sammanlagt avdraget belopp, 4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:
27. a)den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
28. b)sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,
29. c)periodens sammanlagda avgifter, 5. följande uppgifter om mervärdesskatt:
30. a)utgående skatt,
31. b)ingående skatt,
32. c)omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder, och 6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. En skattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1, 2, 5 och 6 samt omfatta hela gruppen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration ska ta upp. Lag (2011:288). 17 a § En förenklad skattedeklaration ska ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter för både utbetalaren och betal ningsmottagaren, 2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. uppgift om den ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att göra skat teavdrag och betala arbetsgivaravgifter, 4. verkställt skatteavdrag, 5. periodens arbetsgivaravgifter, 6. avdrag för preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och 7. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skat teavdrag och arbetsgivaravgifter. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, ska skattedeklaratio nen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistrerings nummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från uppgiftsskyldigheten i andra stycket om 1. undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklara tionsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande in komst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 4. undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration ska ta upp. Lag (2009:196). 17 b § En punktskattedeklaration skall ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. skattens bruttobelopp, 4. yrkade avdrag, 5. skattens nettobelopp, och 6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av punktskatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad en punktskattedeklaration skall ta upp. Lag (2002:400). När en skattedeklaration skall lämnas 18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt eller som ska registreras enligt 3 kap. 1 § 4, 5 eller 5 a ska, om inte annat följer av 19-24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning. Deklaration ska avse punktskatter och mervärdesskatt som ska ha skatteavdrag för för redovisnings- kommit in till och arbetsgivar- redovisnings- perioden Skatteverket avgifter för perioden senast redovisnings- perioden, 12 februari januari december oktober-december 12 mars februari januari 12 april mars februari 12 maj april mars januari-mars 12 juni maj april 12 juli juni maj 17 augusti juli juni april-juni 12 september augusti juli 12 oktober september augusti 12 november oktober september juli-september 12 december november oktober 17 januari december november Om Skatteverket har beslutat enligt 14 b § första stycket att redovisningsperioden ska omfatta en kalendermånad, ska mervärdesskatten redovisas enligt reglerna för punktskatt i första stycket. Skatteverket ska besluta att mervärdesskatt som annars ska redovisas enligt reglerna för punktskatt i första stycket ska redovisas enligt bestämmelserna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder. Om tidpunkten för lämnandet av en skattedeklaration redan har passerats när beslut enligt 14 b § första stycket 2 eller 14 d § 2 fattas, ska den skattskyldige lämna deklarationen senast när deklarationen för nästa redovisningsperiod ska lämnas. Lag (2009:1335). 19 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, ska lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte Skatteverket har beslutat något annat enligt 21 §. Deklaration som ska ha ska avse skatteavdrag, kommit in till arbetsgivaravgifter, Skatteverket senast mervärdesskatt och punktskatt för redovisningsperioden 26 februari januari 26 mars februari 26 april mars 26 maj april 26 juni maj 26 juli juni 26 augusti juli 26 september augusti 26 oktober september 26 november oktober 27 december november 26 januari december Lag (2011:288). 20 § Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den tid som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande ingående mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts genom ett omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt. 21 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en sådan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för sig i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17. Deklarationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § första stycket 1-4 och 6. Lag (2003:664). 22 § En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning. Deklaration som skall skall avse skatteavdrag, ha kommit in till arbetsgivaravgifter och Skatteverket senast punktskatt för redovisningsperioden 12 februari januari 12 mars februari 12 april mars 12 maj april 12 juni maj 12 juli juni 17 augusti juli 12 september augusti 12 oktober september 12 november oktober 12 december november 17 januari december Lag (2003:664). 22 a § En annan skattskyldig än den som anges i 14 a §, som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad, ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17. Lag (2007:1377). 23 § Kommuner och landsting ska alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 § första stycket, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden. Dessutom ska mervärdesskatten redovisas enligt reglerna för punktskatt i 18 § första stycket. Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. Lag (2007:1377). 24 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket bevilja en skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om anstånd skall ha kommit in till Skatteverket senast den dag då deklarationen skulle ha kommit in. Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall anståndet omprövas. Lag (2003:664). Hur en deklaration skall lämnas 25 § Preliminära självdeklarationer, skalbolagsdeklarationer och skattedeklarationer skall lämnas till Skatteverket enligt fastställda formulär. Om Skatteverket har anvisat ett särskilt mottagningsställe skall deklarationen lämnas dit. Deklarationen skall vara egenhändigt underskriven av den som är skyldig att lämna deklarationen eller av den som är behörig företrädare enligt 23 kap. 3-5 §§. En sådan skattedeklaration som avses i 1 § första stycket lagen (2005:1117) om deklarationsombud, får även skrivas under av ett deklarationsombud. Lag (2005:1118). 26 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att självdeklaration och skattedeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 25 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel. Lag (2003:664). 27 § Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en preliminär självdeklaration eller en skattedeklaration eller lämnar en ofullständig sådan deklaration, får Skatteverket förelägga den deklarationsskyldige att lämna deklarationen eller att komplettera den. Lag (2003:664). 28 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss verksamhet skall redovisas för sig. Lag (2003:664). Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt och punktskatt 29 § I 13 kap. 6-28 b §§ mervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt. Lag (2000:501). 30 § Utgående skatt som avser sådana unionsinterna förvärv som anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) ska redovisas särskilt. Lag (2011:288). 30 a § Till varje redovisningsperiod skall den punktskatt hänföras för vilken redovisningsskyldighet har inträtt under perioden. Skatt enligt lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. skall dock hänföras till den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder. Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Är den skattskyldige inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) inträder redovisningsskyldigheten samtidigt med skattskyldigheten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd. Vid försäljning mot kredit kan Skatteverket, om principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det, medge att redovisningsskyldigheten inträder vid beskattningsårets utgång, dock inte senare än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts. Om en skattskyldig försätts i konkurs inträder redovisningsskyldighet genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före konkursbeslutet. Lag (2007:462). Redovisning i självdeklaration 31 § Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig att lämna självdeklaration enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och som inte är handelsbolag eller grupphuvudman, ska redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen, om Skatteverket inte beslutat annat enligt 11 §. I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmelserna i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt taxeringslagen (1990:324). Lag (2011:288). Redovisning i särskild skattedeklaration 32 § Den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska, om 13 kap. 27 § första stycket samma lag inte är tilllämplig, redovisa beloppet i en särskild skattedeklaration. Deklarationen ska lämnas in före utgången av månaden efter den månad då den felaktiga handlingen utfärdades. Den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv. Deklarationen ska lämnas in senast 35 dagar efter förvärvet. Lag (2007:1377). 32 a § Den som är skattskyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel och som inte ska registreras enligt 3 kap. 1 § första stycket 7 b eller f-h, ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse. Deklarationen ska lämnas in senast fem dagar efter den skattepliktiga händelsen. För den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen om skatt på energi ska dock deklarationen lämnas in senast en månad efter dagen för tillsynsmyndighetens beslut. Även den som är skattskyldig enligt 16 § lagen om tobaksskatt, 15 § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § lagen om skatt på energi och som inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse. Deklarationen ska lämnas in senast vid den skattepliktiga händelsen. I stället för vad som föreskrivs i första stycket ska deklarationen lämnas in senast vid den skattepliktiga händelsen av den som är skattskyldig enligt 1. 9 § första stycket 6 lagen om tobaksskatt, 8 § första stycket 6 lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 1 § 6 lagen om skatt på energi, och som inte ställt säkerhet för skattens betalning, 2. 9 § första stycket 9 eller 16 c § lagen om tobaksskatt, 3. 8 § första stycket 9 eller 15 c § lagen om alkoholskatt, eller 4. 4 kap. 1 § 10 eller 4 kap. 10 § lagen om skatt på energi. Lag (2009:1506). 32 b § Den som är skattskyldig enligt lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. skall redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse. Deklarationen skall lämnas in senast 25 dagar efter den skattepliktiga händelsen. Lag (2006:591). 32 c § Särskild skattedeklaration skall lämnas till Skatteverket enligt fastställt formulär. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en särskild skattedeklaration. Vad som sägs i 10 kap. 24-27 §§, 11 kap. 16 och 18 §§, 14 kap. 6 §, 15 kap. 3, 7 och 8 §§, 21 kap. 9 och 11 §§ samt 23 kap. 9 § om skattedeklarationer skall, om inte något annat anges, gälla även särskilda skattedeklarationer. Lag (2003:664). Periodisk sammanställning 33 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt bestämmelserna i 3 kap. är även skyldig att i en periodisk sammanställning lämna uppgifter om 1. omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder, och 2. omsättning av en tjänst som är skattepliktig i det EU-land där tjänsten är omsatt om förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för förvärvet i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG. Uppgifterna ska tas upp för den period som omfattar den tidpunkt som avses i 13 kap. 8 b § andra stycket eller 8 c § mervärdesskattelagen (1994:200). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Då får föreskrivas att periodisk sammanställning ska lämnas även för varuöverföringar för vilka redovisningsskyldighet inte föreligger. Lag (2011:288). 34 § En periodisk sammanställning ska lämnas enligt fastställt formulär. En periodisk sammanställning får lämnas med hjälp av 1. elektronisk filöverföring, i enlighet med närmare föreskrifter om detta, eller 2. annan automatisk databehandling, dock endast i enlighet med närmare föreskrifter om detta. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar sådana föreskrifter som avses i andra stycket 1 och 2. Lag (2009:1335). 35 § Den periodiska sammanställningen ska göras för varje 1. kalendermånad för uppgifter om varor som avses i 33 § första stycket 1, eller 2. kalenderkvartal för uppgifter om tjänster som avses i 33 § första stycket 2. Om uppgifter ska lämnas avseende både varor och tjänster enligt 33 § första stycket 1 och 2, ska sammanställningen göras enligt första stycket 1. Den som övergår från att lämna sammanställningen enligt första stycket 2 till att lämna den enligt första stycket 1, ska tillämpa den nya perioden till och med utgången av det fjärde kalenderkvartalet som följer efter den tidpunkt när bytet av period gjordes. Lag (2009:1335). 35 a § Skatteverket ska besluta att den periodiska sammanställningen ska göras för varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 35 § 1, om 1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och 2. det sammanlagda värdet av omsättning och överföringar av varor enligt 33 § första stycket 1 inte överstiger 500 000 kronor exklusive mervärdesskatt för det innevarande kalenderkvartalet eller för något av de fyra närmast föregående kalenderkvartalen. Lag (2009:1343). 35 b § Skatteverket ska besluta att den periodiska sammanställningen ska göras för varje kalendermånad i stället för vad som föreskrivs i 35 § 2 eller 35 a §, om 1. den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, eller 2. det finns särskilda skäl. Lag (2009:1335). 35 c § Ett beslut enligt 35 a § ska börja gälla vid ingången av det kalenderkvartal som följer närmast efter den kalendermånad då beslutet fattades. Ett beslut enligt 35 b § 1 eller 2 gäller omedelbart. Lag (2009:1335). 35 d § Skatteverket ska upphäva ett beslut enligt 35 a § när de förutsättningar som anges i 35 a § 2 inte längre är uppfyllda. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Lag (2009:1335). 35 e § Om ett beslut har fattats enligt 35 b eller 35 d §, ska en sammanställning göras för varje kalendermånad som förflutit sedan ingången av det kalenderkvartal under vilket beslutet fattades. Lag (2009:1335). 36 § Den periodiska sammanställningen ska lämnas till Skatteverket. Sammanställningen ska ha kommit in till Skatteverket senast 1. den 25 i månaden efter utgången av den period som sammanställningen avser, om den lämnas med hjälp av elektronisk filöverföring eller annan automatisk databehandling, eller 2. den 20 i månaden efter utgången av den period som den avser i andra fall. Sammanställningar som ska göras enligt 35 e § ska ha kommit in till Skatteverket senast den 20 i månaden efter utgången av den månad under vilken beslutet fattades. Lag (2009:1335). 36 a § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att lämna en periodisk sammanställning eller som lämnar en ofullständig sådan, att lämna eller komplettera den. Lag (2003:664). Redovisningsskyldighet vid avveckling 37 § Om en verksamhet avvecklas, skall redovisningen fullgöras till och med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts. 10 a kap. Särskilda bestämmelser om mervärdesskatt för elektroniska tjänster Definitioner 1 § I detta kapitel förstås med icke etablerad näringsidkare: en näringsidkare som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller i ett annat EU-land och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land, elektroniska tjänster: sådana tjänster som är elektroniska tjänster enligt 5 kap. 18 § 12 mervärdesskattelagen (1994:200), motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land: bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin grund i bestämmelserna i rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för en begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, e-handelsdeklaration: en sådan skattedeklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2011:288). Identifieringsbeslut 2 § Skatteverket ska fatta ett beslut om att identifiera en icke-etablerad näringsidkare som skyldig att redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel (identifieringsbeslut) om 1. näringsidkaren ansöker om det, 2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av elektroniska tjänster, 3. tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land, 4. tjänsterna tillhandahålls en person som inte är näringsidkare men som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land, 5. det inte redan fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EU-land, och 6. näringsidkaren inte är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige eller i ett annat EU-land. Lag (2011:288). 3 § Den som omfattas av ett identifieringsbeslut skall inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt övriga bestämmelser i denna lag för de tjänster som beslutet avser. Lag (2003:222). 4 § Om den som är skattskyldig i Sverige med avseende på tjänster som omfattas av 2 § innehar ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, ska han redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i detta land. Lag (2011:288). 5 § När Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut skall näringsidkaren tilldelas ett individuellt nummer (identifieringsnummer). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om identifieringsnumrets utformning. Lag (2003:664). 6 § Om en näringsidkares verksamhet har ändrats på ett sådant sätt att han inte längre får omfattas av ett identifieringsbeslut eller om verksamheten har upphört, skall näringsidkaren underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifiering har ändrats. Lag (2003:664). 7 § Skatteverket skall fatta ett beslut om att återkalla ett identifieringsbeslut om näringsidkaren 1. anmäler att han inte längre tillhandahåller elektroniska tjänster eller det på annat sätt kan antas att denna verksamhet har upphört, 2. inte längre uppfyller de övriga krav som anges i 2 §, eller 3. vid upprepade tillfällen har brutit mot bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2003:664). Redovisning och betalning av mervärdesskatt. 8 § En näringsidkare som omfattas av ett identifieringsbeslut skall för varje redovisningsperiod lämna en e- handelsdeklaration. En e-handelsdeklaration skall lämnas även om näringsidkaren inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden. Lag (2003:222). 9 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal. Lag (2003:222). 10 § En e-handelsdeklaration ska ta upp 1. identifieringsnumret, 2. följande uppgifter för Sverige eller varje annat EU-land där tillhandahållanden av elektroniska tjänster ska beskattas:
33. a)det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa tjänster under redovisningsperioden,
34. b)det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten på tjänsterna, och
35. c)tillämplig skattesats, samt 3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden. Lag (2011:288). 11 § Belopp som redovisas i en e-handelsdeklaration skall anges i euro. Om de tillhandahållna tjänsterna har fakturerats i en annan valuta, skall beloppet räknas om till euro. Omräkningen skall göras enligt den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken för den sista dagen i redovisningsperioden, eller, om någon kurs inte har offentliggjorts för den dagen, enligt den växelkurs som offentliggörs närmast därefter. Lag (2003:222). 12 § En e-handelsdeklaration skall ha kommit in till Skatteverket senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Lag (2003:664). 13 § Om en e-handelsdeklaration har lämnats, anses ett beslut om mervärdesskatten ha fattats i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till myndighet i ett annat EU-land i enlighet med de motsvarande bestämmelser som gäller i detta land. Lag (2011:288). 14 § Mervärdesskatt som skall redovisas i en e-handelsdeklaration skall ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen skall ha kommit in enligt 12 §. Inbetalning skall göras genom insättning på Skatteverkets särskilda konto i euro för skatteinbetalningar som görs enligt detta kapitel. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot. Lag (2003:664). Omprövning 15 § Skatteverket skall ompröva ett beslut i fråga om identifiering enligt 2 § eller ett beslut om återkallelse enligt 7 § av ett identifieringsbeslut om den näringsidkare som beslutet gäller begär det eller om det finns andra skäl. Den som vill begära omprövning får göra detta på elektronisk väg. Begäran skall ha kommit in till Skatteverket senast tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Bestämmelserna i 21 kap. 3 § gäller också för fråga enligt första stycket som avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol. Lag (2003:664). 16 § Om Skatteverket självmant omprövar ett beslut som avses i 15 § första stycket, skall beslut meddelas senast tre veckor från den dag då det omprövade beslutet meddelades. Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid, om det av material som är tillgängligt för Skatteverket framgår att det beslut som omprövas är felaktigt. Lag (2003:222). 17 § Bestämmelserna om omprövning i 21 kap. 1, 3-6 och 8-14 §§, 15 § första stycket samt 16-20 §§ gäller även för beskattningsbeslut avseende skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land. Lag (2011:288). Överklagande 18 § Beslut av Skatteverket i fråga om identifiering enligt 2 § eller beslut om återkallelse enligt 7 § av ett identifieringsbeslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Överklagandet skall ha kommit in senast tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket andra meningen, 2 § 2, 6 § första stycket samt 13 § gäller också för beslut som avses i första stycket. Lag (2003:664). 19 § Bestämmelserna om överklagande i 22 kap. 1 § första stycket, 2-4 §§, 6 § första stycket samt 7, 9, 11 och 13 §§ gäller även för beskattningsbeslut avseende skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land. Lag (2011:288). Tillämpning av bestämmelser i andra kapitel 20 § I fråga om identifiering enligt 2 § och återkallelse enligt 7 § av ett identifieringsbeslut gäller, utöver bestämmelserna i detta kapitel, endast följande bestämmelser i denna lag: 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 § första stycket samt 23 kap. 5, 6, 8 och 9 §§. Lag (2003:222). 21 § I fråga om redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land gäller, utöver bestämmelserna i detta kapitel, endast följande bestämmelser i denna lag: 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 5 och 6 §§ samt 7 § första stycket, 10 kap. 37 §, 11 kap. 1, 2 och 20 §§, 12 kap. 6 och 7 §§, 12 § första stycket och 13 §, 13 kap. 1 § första stycket, 14 kap. 1 §, 2 § första stycket och 4-8 §§, 16 kap. 6 § andra stycket första meningen samt tredje och fjärde styckena samt 13 §, 17 kap. 2, 3 och 8-11 §§, 18 kap. 8 och 9 §§ samt 10 § andra stycket, 20 kap. 1-5 §§ och 23 kap. 5-9 §§. Lag (2011:288). 22 § Om Skatteverket begär det, skall näringsidkaren göra sådant underlag som avses i 14 kap. 2 § första stycket tillgängligt på elektronisk väg för verket. Underlaget skall bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes. Lag (2004:500). 11 kap. Beskattningsbeslut Innebörden av beskattningsbeslut 1 § Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek. Som beskattningsbeslut anses också 1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap., 2. omprövningsbeslut enligt 21 kap., 3. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), 5. beslut om återbetalning av skatt enligt
36. a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
37. b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
38. c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
39. d)28-30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. beslut om betalningsskyldighet för särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och 8. överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid. Lag (2006:1509). 2 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Beslut fattas med ledning av de uppgifter som lämnats i en deklaration och andra tillgängliga uppgifter. En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en redovisningsperiod och som görs efter beskattningsårets utgång får Skatteverket hänföra till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret. En ändring under beskattningsåret får hänföras till den senaste redovisningsperiod som berörs av ändringen. Lag (2003:664). Preliminär skatt F-skatt och särskild A-skatt 3 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras senast den 18 januari under inkomståret. Skatt som grundar sig på preliminär taxering under inkomståret skall debiteras så snart som möjligt. Efter inkomstårets utgång får F-skatt och särskild A-skatt debiteras endast om det finns särskilda skäl. Sådan skatt får inte debiteras efter den 30 juni året efter inkomståret. 4 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skatt som inte uppgår till 2 400 kronor för inkomståret debiteras inte. 5 § F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje månad enligt bestämmelserna i 16 kap. 5 eller 6 §. Skatteverket får på begäran av den skattskyldige besluta att F-skatt och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår under endast en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl. Skatteverket skall på begäran av en skattskyldig som startar en näringsverksamhet besluta att F-skatt eller särskild A-skatt skall börja betalas tre månader senare än vad som följer av bestämmelserna i 16 kap. 5 §, dock inte senare än den 12 augusti året efter inkomståret. Detta gäller inte om 1. näringsverksamheten har övertagits från någon annan, 2. den skattskyldige redan bedriver näringsverksamhet, eller 3. särskilda skäl talar emot det. Lag (2003:664). A-skatt 6 § För en fysisk person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 § skall Skatteverket bestämma tillämplig skattetabell med ledning av 1. den skattesats som för inkomståret gäller för den fysiska personen i hemortskommunen, 2. den avgiftssats som för inkomståret gäller för den fysiska personen enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiftssatsen enligt 3, och 3. den avgiftssats som för inkomståret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som lämnats av ett trossamfund enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst från vilken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om tillämplig skattetabell fattas så snart som möjligt. Lag (2003:664). 7 § Om det i summan av de skatte- och avgiftssatser enligt 6 § första stycket som gäller för den skattskyldige ingår öretal över femtio, tillämpas skattetabellen med närmaste högre hela krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närmaste lägre hela krontal. Lag (1999:315). 8 § Om en skatte- eller avgiftssats har ändrats så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid tillämpningen av 6 § första stycket eller 7 §, skall den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas. Lag (1999:315). Slutlig skatt 9 § Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning. 1. lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift, 2. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, 3. 67 kap. 1-26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), och 4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. Lag (2011:1282). Vad som ingår i slutlig skatt 10 § I slutlig skatt ingår 1. skatt och avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. egenavgift som avses i 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiften enligt 7, 5. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna lag ska redovisas i självdeklaration, 6. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och 7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Lag (2007:1405). Vad som i övrigt gäller när den slutliga skatten bestäms 11 § När den slutliga skatten bestäms gäller att 1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan, 2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår i avgift enligt 3, räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats för den församling eller kommun som avgiften skall betalas till, och att 3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats av trossamfundet. Lag (2004:789). Säkerhet för slutlig skatt 11 a § Om en skalbolagsdeklaration som avses i 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) har lämnats, får Skatteverket begära att säkerhet ställs. Vid prövningen av om säkerhet ska begäras ska tidigare ställd säkerhet samt ansvar enligt 12 kap. 8 c § beaktas. Storleken av en sådan säkerhet som avses i första stycket ska i ett särskilt beslut bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 26,3 procent av det överskott som har redovisats i skalbolagsdeklarationen. I fråga om handelsbolag ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen. Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett handelsbolag ska storleken av säkerheten dock beslutas till 40 procent av överskottet. Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas in ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidigare deklaration. Om Skatteverket inte begär att säkerhet ställs, gäller bestämmelserna i 12 kap. 8 c §. Lag (2008:1345). 11 b § Har upphävts genom lag (2008:1065). 12 § En sådan säkerhet som avses i 11 a § ska vara en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten ska ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt ska bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om Kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. ska tillämpas. Lag (2008:1065). För hög preliminär skatt 13 § Om debiterad preliminär skatt tillsammans med andra belopp som skall tillgodoräknas den skattskyldige enligt 14 § andra stycket 1 överstiger den slutliga skatten, med tillägg enligt 14 § andra stycket 2, skall den debiterade preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden. Lag (1997:1032). Besked om slutlig skatt 14 § Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för
40. a)debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
41. b)avdragen A-skatt,
42. c)A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,
43. d)skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
44. e)skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
45. f)skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om den skattskyldige enligt 4 § den lagen har begärt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen (1999:1229),
46. g)skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen,
47. h)skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, 2. till den slutliga skatten lägga
48. a)skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,
49. b)skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket,
50. c)skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), och
51. d)preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Lag (2011:1083). 15 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen enligt 14 § andra stycket skall skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter Deklaration i rätt tid 16 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen. 17 § Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte behöver lämna någon skattedeklaration till följd av bestämmelserna i 10 kap. 13 §, anses skatteavdrag och arbetsgivaravgifter genom ett beslut ha bestämts till noll kronor vid den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats. Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration 18 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, skall varje oredovisad skatt anses genom ett beslut ha bestämts till noll kronor. Om skatten redovisas senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan. 18 a § Om skatt redovisas i flera skattedeklarationer av vilka någon är en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a §, skall skatt anses beslutad i enlighet med redovisningen även i en skattedeklaration som har lämnats för sent. Detta gäller dock inte om ett beslut om omprövning redan har meddelats. Lag (2001:1171). 19 § Av 21 kap. följer att beslut om skatt kan omprövas av Skatteverket. Vid en omprövning ska skatten bestämmas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om en tillförlitlig beräkning inte kan göras på ett sådant sätt, ska skatten bestämmas efter vad som framstår som skäligt med hänsyn till vad som har kommit fram (skönsbeskattning). Vid skönsbeskattning får, om inte omständigheterna talar för något annat, varje skatt som enligt 18 § har bestämts till noll kronor bestämmas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för den skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermånader i den redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar (skönsbeskattning enligt schablon). Beslut rörande mervärdesskatt eller punktskatt ska dock kvarstå, om endast överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt till den skattskyldiges fördel har bestämts för de tre perioderna. Bestämmelserna i tredje stycket gäller inte i fråga om skatt som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a §. Lag (2007:1377). Beslut om vissa debiteringsåtgärder 20 § Om ett beslut om omprövning eller taxeringsåtgärd enligt taxeringslagen (1990:324) har meddelats och beslutet är av betydelse för debiteringen av skatt, avgift eller ränta, skall Skatteverket göra den debitering eller den ändring i debiteringen som föranleds av beslutet. Detsamma gäller om en domstol har meddelat ett beslut enligt denna lag. Lag (2003:664). 12 kap. Ansvar för skatt Betalningsansvar för preliminär skatt 1 § Den som inte har gjort föreskrivet skatteavdrag är skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 §. Skatteverket får besluta att även den som har tagit emot ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att betala belopp som avses i första stycket till den del beloppet hänför sig till honom. Efter det att det grundläggande beslutet om mottagarens slutliga skatt har fattats får ett beslut som nyss har nämnts fattas endast om det kan antas att den slutliga skatten kommer att höjas med minst motsvarande belopp. Beslut enligt andra stycket får inte gälla handelsbolag. Lag (2003:664). 2 § Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna beloppet. Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 § 3 § Om någon, som i sin näringsverksamhet betalar ut ersättning för arbete till någon som har eller åberopar en F-skattsedel, inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 § trots att han varit skyldig att göra det, får Skatteverket besluta att också utbetalaren är skyldig att betala skatten för ersättningen och räntan på skatten. I de fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när ett handelsbolag är betalningsmottagare, av en delägare i bolaget, får beslutet avse högst ett belopp som motsvarar 60 % av ersättningen för arbetet. Lag (2003:664). 4 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 3 § får inte fattas, om 1. betalningsmottagaren har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och betala skatt inom föreskriven tid, eller 2. statens fordran mot betalningsmottagaren har preskriberats. A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter 5 § Har ersättning betalats till någon som bedriver näringsverksamhet och som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt och avser ersättningen arbete inom näringsverksamheten, får Skatteverket besluta att mottagaren av ersättningen skall betala arbetsgivaravgifter samt ränta på avgiftsbeloppet. Som förutsättning för ett beslut enligt första stycket gäller att 1. det måste anses uppenbart för den som bedrivit näringsverksamheten att utbetalaren inte insåg att han var arbetsgivare och rimligen saknade anledning att räkna med det, och 2. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna enligt bestämmelserna i 13 kap. 1 §. Lag (2003:664). Ansvar för företrädare för juridisk person 6 § Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har gjort föreskrivet skatteavdrag, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala skatt enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den. Betalningsskyldighet är, om inte annat följer av tredje stycket, knuten till den tidpunkt vid vilken skatten ursprungligen skulle ha betalats enligt vad som anges i 10 och 16 kap. Vid ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en redovisningsperiod avses med förfallodag enligt andra stycket den förfallodag som beslutats med tillämpning av 11 kap. 2 § andra stycket. Beträffande slutlig skatt tillämpas den förfallodag som gäller för det grundläggande beslutet om slutlig skatt enligt 16 kap. 6 § första stycket. Lag (2004:1345). 6 a § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta. Lag (2003:747). 6 b § Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldighet enligt 6 eller 6 a §. Lag (2003:747). 7 § En ansökan om betalningsskyldighet enligt 6 eller 6 a § skall göras hos den förvaltningsrätt där den juridiska personen kan föra talan om den grundläggande skattefordran. Talan om betalningsskyldighet enligt första stycket får inte väckas om statens fordran mot den juridiska personen har preskriberats eller om en överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 7 c § har träffats. En överenskommelse som har upphört att gälla enligt 7 e § andra stycket utgör dock inte hinder för ansökan om betalningsskyldighet enligt 6 eller 6 a §. Lag (2009:826). 7 a § Vid handläggningen i förvaltningsrätt och kammarrätt skall muntlig förhandling hållas om företrädaren begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet kommer att fastställas. Företrädaren skall upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling. Lag (2009:825). 7 b § Mål om betalningsskyldighet enligt 6 eller 6 a § skall handläggas skyndsamt. Lag (2003:747). 7 c § Överenskommelse får träffas om betalningsskyldigheten, om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Överenskommelsen träffas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Om talan om betalningsskyldighet enligt 6 eller 6 a § har väckts vid domstol när överenskommelsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet återkallats och målet avskrivits. Lag (2003:747). 7 d § En överenskommelse enligt 7 c § skall innehålla uppgift om 1. parternas namn eller firma samt person-, organisations- eller annat identifikationsnummer, 2. datum för överenskommelsen, 3. den skatteskuld som överenskommelsen avser, 4. det belopp som företrädaren skall betala, och 5. den tidpunkt eller de tidpunkter när betalning senast skall ske. Lag (2003:747). 7 e § Om en överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 7 c § fullföljs på överenskommet sätt inom rätt tid, avstår staten från ytterligare anspråk mot företrädaren avseende den juridiska personens skulder som omfattas av överenskommelsen. Om en företrädare inte har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid, upphör den att gälla. Lag (2003:747). 8 § Om någon annan arbetsgivare för sjöman än redare har fast driftställe i Sverige bara på fartyg, svarar redaren själv för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om redaren själv haft förpliktelserna. Ansvar för delägare i handelsbolag 8 a § Skatteverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatt enligt denna lag. Lag (2003:664). Ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp 8 b § Om grupphuvudmannen har underlåtit att göra en föreskriven betalning av mervärdesskatten, är varje annan näringsidkare som ingår i gruppen tillsammans med grupphuvudmannen skyldig att betala skatten jämte ränta till den del skatten hänför sig till verksamhet som gruppen bedrivit under den tid näringsidkaren varit medlem i gruppen. Lag (1998:347). Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag 8 c § Om Skatteverket inte har begärt sådan säkerhet som avses i 11 kap. 11 a §, är den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala företagets slutliga skatt. Om den avyttrade andelen avser ett handelsbolag är den som avyttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala förvärvarens slutliga skatt. Betalningsansvar för den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten kan uppgå högst till det belopp för vilket säkerhet skulle ha ställts om sådan hade begärts. Säkerhet som anges i 11 kap. 12 § ska tas i anspråk för företagets slutliga skatt innan krav enligt första stycket ställs mot någon som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten. Lag (2008:1065). Dödsbo 9 § Ett dödsbo ansvarar för sådan skatt enligt denna lag som skulle ha betalats av 1. den avlidne eller 2. boet, såvitt avser den redovisningsperiod eller, när det gäller slutlig skatt, det beskattningsår då dödsfallet inträffade. Om dödsboet har skiftats, ansvarar dödsbodelägarna för skatten i den omfattning som föreskrivs i 21 kap. ärvdabalken. Lag (2004:1345). 9 a § Har upphävts genom lag (2011:1282). Regress 10 § Den som har betalat A-skatt utan att ha gjort motsvarande skatteavdrag har rätt att kräva den för vars räkning skatten har betalats på beloppet. 11 § Den som har betalat skatt enligt 3 § har rätt att kräva mottagaren av ersättningen på beloppet. Har arbetet utförts av någon annan än mottagaren av ersättningen, får också den som utfört arbetet krävas på beloppet, om föreskrivet skatteavdrag inte har gjorts från ersättningen för arbetet. 12 § En företrädare för en juridisk person som har betalat skatt enligt 6, 6 a eller 7 c § har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet. En redare som har betalat skatt enligt 8 § har rätt att kräva sjömannens arbetsgivare på beloppet. Lag (2003:747). 13 § Regressfordran enligt 10-12 §§ får drivas in på det sätt som gäller för indrivning av skatt. Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt första stycket. 13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får helt eller delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att göra skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt, om det finns synnerliga skäl. Första stycket gäller även när skatt skall tas ut enligt mervärdesskattelagen (1994:200) vid import av varor och när punktskatt skall betalas till Tullverket. Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befrielse medges beträffande skattetillägg, förseningsavgift och ränta. Lag (2002:400). Andra bestämmelser om befrielse 2 § Bestämmelser om befrielse från skattetillägg, förseningsavgift och ränta finns även i 15 kap. 10 och 12 §§ samt 19 kap. 11 §. Lag (2003:213). 14 kap. Utredning i skatteärenden Den skattskyldiges rätt att yttra sig 1 § Innan ett ärende avgörs skall den skattskyldige ges tillfälle att yttra sig, om det inte är onödigt. I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än den skattskyldige själv och få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Identitetskontroll 1 a § En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat EU-land ska vid transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 10 000 kronor eller mer kontrollera identiteten hos köparen. Detsamma gäller om transaktionen understiger 10 000 kronor men kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska identiteten kontrolleras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska även gälla vid transaktioner som avses i första stycket. Säljaren ska föra anteckningar om identitetskontrollen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om anteckningsskyldigheten. Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår kontrollen gjordes. Lag (2011:288). Skyldighet att föra anteckningar 2 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för fullgörandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen. Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår underlaget avser. Underlag för att kunna fullgöra skyldigheten att jämka enligt 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) skall dock bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut. Lag (2000:501). Särskilda regler om bevarande av fakturor 2 a § Den som enligt 11 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) skall säkerställa att faktura utfärdas är även skyldig att säkerställa att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att bevara ett exemplar av fakturan gäller även fakturor som en näringsidkare tagit emot. Den som avses i första stycket skall även säkerställa att uppgifterna i fakturor som lagras i elektronisk form är oförändrade och läsbara under hela lagringstiden. Med bevarande av fakturor på elektronisk väg avses bevarande av data via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel. Lag (2003:1136). 2 b § I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation för fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga. För den som inte är bokföringsskyldig, men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt 2 a §, skall bestämmelserna om former för bevarande av fakturor i 7 kap. 1 § andra stycket och 6 § bokföringslagen samt platsen för bevarande av fakturor enligt 7 kap. 2-4 §§ bokföringslagen tilllämpas. Lag (2003:1136). Föreläggande att lämna uppgift 3 § Skatteverket får förelägga 1. den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av annan uppgiftsskyldighet enligt denna lag, 2. den som ska utföra identitetskontroll enligt 1 a § att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som använts vid identitetskontrollen, 3. den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verksamheten, och 4. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än dödsbo, att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att skyldigheten enligt 14 kap. 2 § denna lag fullgörs. Lag (2010:851). 4 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är annan juridisk person än dödsbo att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som rör rättshandling mellan den som föreläggs och den med vilken han har ingått rättshandlingen (kontrolluppgift). Föreläggande får meddelas, om kontrolluppgiften har betydelse för beskattning enligt denna lag. Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift. Lag (2003:664). 5 § Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) om handlingar och uppgifter som skall undantas från föreläggande gäller även vid föreläggande enligt 3 eller 4 §. Besök eller annat personligt sammanträffande 6 § Om uppgifter i en skattedeklaration eller någon annan handling av betydelse för beskattningen behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Skatteverket komma överens med uppgiftslämnaren om att en sådan avstämning skall göras vid besök hos uppgiftslämnaren eller vid ett annat personligt sammanträffande. Överenskommelse får träffas även om besiktning av lokaler, inventarier, lager eller annat som är av betydelse för kontrollen. Lag (2003:664). Skatterevision 7 § Skatteverket får besluta om skatterevision för att kontrollera 1. att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma, 3. skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. att den som ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsättning av punktskatt i fall som avses i 1 kap. 4 § tredje stycket 9 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter, eller 5. att den som ansökt om återbetalning av punktskatt i fall som avses i 1 kap. 4 § tredje stycket 8 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter. Skatteverket får besluta om skatterevision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket 1-4 av någon annan än den som revideras. Lag (2003:664). 7 a § Skatterevision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering enligt 3 kap. 1 §, 4. den som har ansökt om eller fått en F-skattsedel enligt 4 kap., 5. sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 23 kap. 4 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen